Nattpejlaren

:Att pejla en envis hund en månskensnatt är en speciell upplevelse, som man kan klara sig utan.]Denna krönika är tillägnad

alla dem som letar efter sin jakthund. De som stannar bilen på den högsta punkten på ett hygge och slår av motorn, glömmer lyset så att det piper i bilens varningssystem när dörren öppnas, slår på pejlen och viftar med den ut i mörkret. En iskall vind får den av värmen i bilen uppvärmda kroppen att huttra medan pejlen snurrar i 360 grader och så får man äntligen in en signal. Men hur i h-vete kan hunden ha hamnat där? Så kör man vidare i nattmörkret samtidigt som man förbannar hunddjäveln som hänger på alltför länge. Då signalerna blir starkare och ett par ögon lyser när man kommer ur kurvan är alla förbannelser glömda och man går ner på knä och klappar om sin våta hund som glatt hoppar in i hundburen.Krönikan tillägnas också de löshundsjägare som sitter i bilen och lyssnar på ståndskallet.