Mink i mars

När hundarna känner minkens vittring, då tycks berget explodera. Jakten och spänningen finns där på armlängds avstånd för dem som vill ta för sig.

Vi fick första kontakt med mink vid en lång och kompakt cementbrygga. Ricky och Sicka, Rolf Bengtssons båda terriers, for runt och undersökte varhelst de kunde sticka nosen. De simmade, kröp och klättrade för att känna var de starkaste dofterna sipprade ur den väldiga betonglimpan – 50 meter lång och 10 meter bred. ­ Det är tyvärr lönlöst, sade Rolf efter en stund. Hundarnas jaktlust och vilja var stark, men de var inte tillräckligt små att kravla sig in till minkens reträttplats. Sedan vi lämnat bryggan dröjde det inte länge förrän terrierna fick vittring av något nästan lika spännande. De hittade en död hare som en mink ätit på och släpat till en tät gräsrugge intill ett stengärde. Härifrån ledde många tunnlar och väl trampade gångar.