Framtida älgförvaltning ställs på stora prov
Svensk älgförvaltning har diskuterats om och om igen under årtionden. Avskjutnings- modellerna är nästan lika många som viljorna: A-licenser, B-licenser, E-områden, Skellefteå-modellen och Kalmar-modellen har alla sina förespråkare även om resultaten varierar kraftigt. På vissa områden har vi dock en mycket bra älgförvaltning, medan det i andra är rena katastrofen.Utan att gå in i detalj på varje avskjutningsmodell är det tydligt att vi måste anpassa oss till nya tankebanor när vi diskuterar avskjutning, både för älg och för annat vilt. Vi glömmer gärna bort andra faktorer än ren avskjutning. Visst diskuteras det trafikdödade älgar på våra vägar och de älgar som blir kvar på järnvägarna. Men vi har ännu inte hunnit lära oss att beräkna rovdjurens predation på älg. På bara något år kan en älgstam krascha i ett vargrevir. En dyrköpt erfarenhet som tyvärr alltför många jaktlag i Mellansverige tvingats ta lärdom av. För sent har man insett att vargens predation påverkar älgstammens numerär, fortsätter man då att skjuta sina 4 älgar per 1 000 hektar går det snabbt utför.
Loading ..