Forskarrapport om vinterns vargjakt

År 2010 blev historiskt. För första gången sedan vargens fridlysning i mitten av 1960-talet ser vi återigen en reglering av varg på jakt och där landsbygdens invånare getts möjlighet att förvalta vargstammen. Beslutet att vi i Sverige återigen skall föra allmän jakt på varg följer år av såväl lokala som nationella diskussioner och debatter kring huruvida vargens närvaro i det svenska naturlandskapet är något positivt eller negativt.

Annelie Sjölander-Lindqvist, fil. Dr. i humanekologi, Serena Cinque, fil. Dr. i offentlig förvaltning samt Marianne Karlsson, MSc Riskanalys, alla verksamma vid CEFOS (Centrum för Forskning om Offentlig Sektor), Göteborgs universitet, har inom ramen för det Formas-finansierade projektet Kommunikation inom rovdjursförvaltningen undersökt hur bl a jägare upplevde 2010 års licensjakt på varg. Studien är kvalitativ och insamlandet av material har skett genom intervjuer, deltagande observation samt bearbetning av textmaterial. Intervjuerna har utgått från ett etnografiskt förhållningssätt vilket innebär att intervjuaren samtalar med sina informanter under informella former. Vägledande för forskningsarbetet har varit att iaktta och förstå licensjaktens i sitt sociala och kulturella sammanhang. Intervjuer och deltagande observationer på temat vargjakt som utgör det grundläggande empiriska materialet i föreliggande rapport genomfördes med början i december 2009 och avslutades under mars 2010. Intervjuer har genomförts med jägare och jaktledare i Dalarna, Värmland och Västra Götaland. Vidare har tjänstemän och fältpersonal på regional och nationell nivå intervjuats liksom regionala och nationella representanter för fem intresseorganisationer (Svenska Rovdjursföreningen, Svenska Naturskyddsföreningen, Svenska Jägareförbundet, Jägarnas Riksförbund samt Lantbrukarnas Riksförbund). Antalet intervjuer uppgår till 58. Deltagande observationer har genomförts vid temakvällar om licensjakt samt vid en studiecirkel om jakt på varg. Studiens syfte har varit att undersöka uppfattningar och erfarenheter av denna första licensjakt sedan ett fyrtiotal år. Studien undersöker också hur de berörda grupperna ser på licensjaktens politiska och organisatoriska förberedelser samt efterdyningar (lärdomar, att tänka på inför nästa jakt), motiv till vargjakt och varför jägarna deltog i licensjakten.