Låg fart och trögt sök. Älghunden som brukar gå som tåget är sig inte lik, men visar inga tecken på skador. Ett veterinärbesök för att reda ut orsakerna får bokas in.

DEN TRÖTTA ÄLGDROTTNINGEN I SKOGEN

Tilda, en gråhundstik på sex år, levererade i princip alltid under älgjakten. Hon var ett självspelande piano från början och blev meriterad tidigt. Det var kort sagt en fröjd att ha med henne i skogen och husse fick ofta gå emot jaktlagets vilja att släppa henne mer. Han såg alltid till att ge henne tid för återhämtning, allt för att hon skulle må bra och orka prestera på topp i många år till.

”Men vad är det för fel på tiken?” utbrast jaktkamraten då han följde Tildas arbete på pejlen. Söket gick långsamt och knackigt och farten var långt ifrån hennes normala. Husse var brydd, Tilda hade ju varit som vanligt i morse. Kunde hon ha blivit skadad i skogen eller akut sjuk på något sätt?