Brister i älgförvaltningen
Stockholm (JJ) Naturvårdsverket har genomfört en utvärdering av nya älgförvaltningen som infördes 2012. Arbetet är utfört på uppdrag av regeringen och visar på en del brister.
Utvärderingen har undersökt hur älgförvaltningen fungerar och identifierat områden som behöver förbättras utifrån de målsättningar som finns för förvaltningen. Förutom att älgförvaltningen ska vara lokalt förankrad, adaptiv och ekosystembaserad så är älgstammens kvalitet och balans med foderresurserna viktig. Förvaltningen ska ta hänsyn till viktiga allmänna intressen som till exempel trafikolyckor med älg inblandade och skador på jord- och skogsbruk. Utvärderingen visar att älgförvaltningen i stort fungerar på ett bra sätt. – Sammanfattningsvis är det mycket som är bra i älgförvaltningen. I uppdraget fokuserar Naturvårdsverket på det som behöver förbättras och vi har identifierat tre viktiga områden: utbildning, finansiering och IT-system, berättar Christer Pettersson, vilthandläggare på Naturvårdsverket. I uppdraget ingår att föreslå åtgärder för förbättringar utifrån de uppsatta målen för älgförvaltningen: Utbildningsinsatser är av avgörande betydelse för att samverkan och förankring inom älgförvaltningen ska fungera och bör därför utökas. Tillgång till bra kunskapsunderlag är en viktig del för en adaptiv förvaltning och därför bör frågan om ett samlat IT-system utredas. Kostnaderna för älgförvaltningen har synliggjorts och ökat och det gör att finansieringen behöver ses över. – Det är också viktigt att vi får en långsiktig och stabil finansiering, gärna med öronmärkta medel för att en adaptiv älgförvaltning ska fungera bra, avslutar Christer Pettersson.
Loading ..