Martin Brenne är på plats för björnjakt i Edsbyn. På förmiddagen ringde ett grannlag där man skjutit på en björn och inte redde ut eftersöket. Martin släppte på sin sexårige gråhundshane Grom. – Det blev upptag efter 500 meter spårning men sedan blev det sken och det kom förbi mig på 20 meters avstånd i en tät ungtallskog. Jag kunde inte skjuta, berättar Martin. Grom började bli trött och därför bad Martin kompisen att släppa treåriga Dolly. Hon skulle snart hinna ikapp Grom och björnen. – Jag ville sätta lite mer press på björnen för att få den att stanna. Men precis då blev det ståndskall och det gick som jag befarade. En björn som jobbar med en hund blir djävligt aggressiv på en ny hund som dyker upp. Jag hörde Dolly yla och sprang allt vad jag orkade till platsen.

Farligare vid eftersök

Martin lyckades få in ett skott på björnen och den föll på stället. Sedan upptäckte han att Dolly var svårt skadad. – Det är mycket svåra skador i vänster baktass. Jag orkar nästan inte tänka tanken, att det finns risk att hon inte kan fortsätta som jakthund.Jag är på väg till veterinär i Sundsvall precis nu, berättar Martin. Han är luttrad när det gäller hundskador vid jakt. Gammelhunden Grom har nyligen friskförklarats efter åtta månaders konvalecens. Han skadades av vildsvin. – Det är alltid farligare för hunden när det handlar om eftersök, konstaterar Martin. Björnen som fälldes var en hane på 85 kilo.

Mikael Moilanen mikael.moilanen@jaktjournalen.se 070 – 744 18 21