Letar du en ny huvudbonad att bära till fest och vardag och som är lite iögonfallande? Då passar kanske Karl-Erik Westerbergs rävmössa. Den bärs av både sångare och TV-chefer, hävdar den gamle rävjägaren.
– När en dansbandssångare ringde trodde jag att det var en kompis som försökte skoja med mig. Han sjöng i telefonen, men jag trodde honom inte i alla fall, berättar Karl-Erik Westerberg och skrattar.
Jaktjournalens utsände hittar bilden på Karl-Erik Westerberg och hans rävmössa och hans rävkragar på försäljningssajten Blocket. Det visar sig att det finns en lång historia av jakt och fångst bakom bilden.
Telefonautomat blev Lulesnaran
– Jag har jagat sedan jag var liten pojk. Ett tag jobbade jag på kriminalvården och då var det tjuvar som slagit sönder en telefonautomat. Jag hittade plast som jag använde för att tillverka mina första två snaror. Redan första natten fick jag två rävar och då skickade jag in papper till Patentverket, berättar Karl-Erik.
Den kända Lulesnaran var född. Och den fångade så många rävar att Karl-Erik beslöt sig för att börja tillverka mössor och kragar.
– Jag bereder skinnet från början till slut. Det är viktigt att skinnet är riktigt rent från fett och senor och därför är det viktigt att man flår räven på rätt sätt. Det går åt två skinn till en mössa, konstaterar Karl-Erik.
Han åker ut runt på marknader och har med åren blivit kändis – och gjort affärer med andra kändisar.
– Det är en rocksångare, en dansbandssångare och en hög TV-chef som köpt mina rävmössor. De är mycket jaktintresserade och ville absolut ha varsin mössa, säger Karl-Erik.
Lockjakt på orre
Han har fyllt 82 år men drar inte ned på arbetstempot, trots att han genom åren kämpat sig igenom fem höftbyten och ett knäbyte. Han jobbar också som konservator.
Är det höst släpper Karl-Erik dock verktygen och sitt värv med skinnen och åker ut i skogen. Han jagar älg, men den stora passionen är lockjakt på orre.
– Jag har en plats med tre stora tallar och en björk. Där vill orrarna slå sig ned ett tag innan de flyger ned till vägen och äter. Det är den roligaste jakten. Är det solsken och vindstilla så är jag i skogen och lockar orre, säger Karl-Erik.
Det bubblar ur honom nya historier hela tiden.
– En gång jagade jag orre med bulvaner och då dök det plötsligt upp en sparvhök som försökte ta en bulvan. Jag trodde inte att en så liten fågel kunde försöka ta ett så stort byte. Djävlar vad det small i plastbulvanen, säger Karl-Erik Westerberg och skrattar högt.
Mikael Moilanen
mikael.moilanen@jaktjournalen.se
070 – 744 18 21
