Naturvårdsverketets generaldirektör, Björn Risinger, fattade på torsdagen beslut om hur den upphandlade delen av det allmänna uppdraget ska fördelas. Bild: Naturvårdsverket och skärmdump, montage

Så beslutade ”Verket” om pengarna för allmänna uppdraget

Nu står det klart hur pengar från Viltvårdsfonden ska fördelas i de delar som upphandlats. På torsdagseftermiddagen togs beslut av Björn Risinger, generaldirektör på Naturvårdsverket, och nu offentliggörs det.

"}}

Bakgrunden är att Regeringen gav Naturvårdsverket i uppgift att upphandla delar av det allmänna uppdraget, som fram till nu legat på Svenska Jägareförbundet.

Det handlar om pengar som samlas i Viltvårdsfonden då jägare löser statligt jaktkort.

Så här skriver Naturvårdsverket i sitt pressmeddelande:

”Nu har beslut om bidrag ur viltvårdsfonden till ideella organisationer tagits. Totalt har 18 ansökningar lämnats in varav två beviljats bidrag. Bedömningarna av ansökningarna görs utifrån syftet med bidraget, att främja viltvården. Det är första året prövningen sker enligt den nya förordningen.

Beslut om bidrag ut viltvårdsfonden har tagits utifrån den nya förordningen om vissa bidrag ur viltvårdsfonden, som trädde i kraft den 15 februari i år.

Intresset att söka bidrag har varit relativt stort och totalt lämnades 18 ansökningar in, som totalt omfattade nästan 37 miljoner kronor. Fem av dessa gällde organisationsbidrag och 13 gällde verksamhetsbidrag. Prövningarna av ansökningarna har skett utifrån syftet som anges i förordningen. Det vill säga utifrån hur väl ansökningarna kan bidra till att främja viltvården.

Naturvårdsverket har gjort bedömningen att två av dessa ansökningar visar på tillräcklig och övertygande inriktning och genomförbarhet för att uppfylla syftet att främja viltvården under bidragsåret 2021. De ansökningarna gällde dels ett organisationsbidrag till Jägarnas Riksförbund som beviljas 8,4 miljoner kronor i bidrag, och dels ett organisationsbidrag till Specialklubb för Kontinentala Fågelhundar som beviljas 300 000 kronor i bidrag.

För att säkerställa en god nationell viltvård som syftar till att bevara och nyttja viltbestånd långsiktigt har följande bedömningsgrunder använts:

  • ansökan syftar till att förverkliga Strategi för svensk viltförvaltning  
  • ansökan inriktas mot jaktbara eller potentiellt jaktbara arter  
  • ansökan visar på en koppling mellan jakt och viltvård 

Så här gjorde vi bedömningarna  

I ett första steg tittade vi på om ansökningarna uppfyllde formaliakraven enligt förordningen. Kraven handlar bland annat om att organisationen ska vara riksomfattande, ha funnits i minst tre år och i fråga om medlemskap vara öppen för alla och även om syftet med organisationens verksamhet. Efter denna första prövning kvarstod åtta ansökningar att bedöma i sak. För dessa bedömde vi sedan i ett andra steg i vilken grad syftet med bidraget skulle kunna nås. I några av ansökningarna ansåg vi att det inte varit tillräckligt tydligt hur och när aktiviteter skulle genomföras. I några av ansökningarna ansåg vi att möjligheten att genomföra de aktiviteter som bidragen var avsedda för, försvårats av att en stor del av året redan passerats vid tidpunkten för beslut. Efter denna sista prövning återstod två ansökningar som bedömdes uppfylla syftet med bidraget fullt ut och därmed kunde beviljas bidrag.

Behålls i viltvårdsfonden 

De pengar som inte används i år behålls i viltvårdsfonden och kan användas som fonden i stort till att främja viltvården.

Bidrag som avser år 2022 

För bidrag som avser år 2022 kommer det vara en ansökningsperiod i höst”, skriver Naturvårdsverket i sitt pressmeddelande.

Jaktjournalen återkommer under dagen med detaljer och kommentarer.