Frågan är vilka föreningar som ska få pengar ur viltvårdsfonden. Här listar vi önskemålen. Bildt: Skärmdump Naturvårdsverket och Gettyimages, montage

Listan på alla som vill ha jägarnas pengar ur Viltvårdsfonden

Just nu hanterar Naturvårdsverket ansökningarna som kommit in från olika föreningar som vill ha pengar från ur Viltfvårdsfonden. Här listar vi de bidragssökande.

"}}

Regeringen har beslutat att delar av Jägareförbundets allmänna uppdrag ska upphandlas. 17 miljoner kronor ligger i potten och här är föreningarna och organisationerna som lämnat in ansökningar:

Fågelhundsklubbarnas arbetsutskott vill ha 547.500 kronor för ”etablering av viltvårdande remsor i det moderna lantbruket”. Föreningen är en paraplyorganisation för Svenska irländska setterklubben, Svenska gordonsettklubben, Engelsk setter och Svenska Pointerklubben och organiserar sammanlagt 1.700 medlemmar. Tanken är att ersätta lanbrukare för skördebortfall på sammanlagt 27 hektar mark och köpa in 750 rapphöns.

Jaktkritikerna söker 1.210.000 kronor i verksamhetsbidrag och 3,5 miljoner kronor i organsiationsbidrag. Föreningen uppger att den har 625 medlemmar och vill ordna en konferens om djurs lidande i samband med jakt.
Jaktkritikerna vill argumentera mot löshundsjakt, ge ut sin medlemstidning, få bort jakt med hagelvapen och snaror och fällor, besikta och godkänna jaktpass, granska och överklaga skyddsjakter, föra sälarnas talan och skydda bävrarnas habitat, granska myndigheter och vara med vid eftersök och bedöma skador hos de eftersökta djuren.

Jägarnas Riksförbund med 37.698 medlemmar söker 8.900.000 kronor i organisationsbidrag. Förbundet avser att fortsätta sitt arbete för att främja jakt och viltfrågor i Sverige. Jägarnas Riksförbund sedan tidigare fått bidrag baserat på antal medlemmar.

Malmbergets och Koskulles jakt och fiskevårdsförening i Gällivareområdet, med säte i Trelleborg, vill ha 117.370 kronor i verksamhetsbidrag. De ska användas till fällor och fällfångst av mårdhund, mink, grävling och räv – för att skydda vilt och fisk.

Naturskyddsföreningen med 207.000 medlemmar söker 600.000 kronor i verksamhetsbidrag för att arbeta med bevarandet av vitryggig hackspett.

Ny rovdjurspolitik vill ha 600.000 kronor för att arbeta för en rovdjurspolitik som är anpassad i enlighet med förhållandena på landsbygden. Föreningen har 12.542 medlemmar.

Svenska Rovdjursföreningen, med 3.600 medlemmar, ansökte först om verksamhetsbidrag på 3 miljoner kronor. Men summan stämde inte med föreningens detaljerade beskrivning av vad pengarna skulle användas till. När Naturvårdsverket begärde kompletteringar sänkte Rovdjursföreningen sin ansökan till 2,3 miljoner kronor.
”Genom vårt arbetssätt och vårt sätt att kommunicera
strävar Svenska Rovdjursföreningen efter att minska den starka polariseringen i rovdjursfrågorna”, skriver Rovdjursföreningen i sin ansökan.

Rovdjurscentrum Grönklitt och Designtorg Trä i Orsa vill ha 250.000 kronor Verksamhetsbidrag. De har inte specificerat vad pengarna ska användas till. Därför har Naturvårdsverket begärt kompletterande uppgifter.

Specialklubb för kontinentala Fågelhundar med 1.323 medlemmar och säte i Trosa ansöker om 400.000 kronor i organisationsbidrag för att ”utbilda duktiga hundekipage som ska vara förbilder vid etisk och sund jakt på fåglar”. Föreningen vill också öka jämställdheten inom jakten.

Stiftelsen rovdjurscentret de 5 stora önskar sig verksamhetsbidrag på 6.800.000 kronor för att bedriva utbildningsverksamhet om djur och natur i allmänhet och de stora rovdjuren i synnerhet. Stiftelsen, som har sitt säte i Järvsö i Ljusdals kommun, vill anskaffa och äga en informationsanläggning.

Svenska allmogejägareförbundet, med säte i Gävle, vill ha 4.300.000 kronor i verksamhetsbidrag för att vara med och bidra till en bättre viltförvaltning i Sverige. Planen är att bedriva jaktledarutbildning, utveckla säljakt och anordna ripsnarningskurser. Dessutom vill man jobba för bättre hygien vid vilthantering. Förbundet anges ha färre än 1.000 medlemmar.

Svenska irländsk setterklubben, med 350 medlemmar och säte i Södra Sandby, vill ha 234.000 kronor. Man vill skapa biologisk mångfald genom att etablera ”viltvårdande remsor” i modern lantbruksmiljö. Pengarna ska användas till inköp av 270 rapphöns, fröblandningar, foder och ersättning för lantbrukares skördebortfall.

Svenska Stövarklubben med 6.462 medlemmar söker 150.000 kronor till arbetet med att upprätthålla en frisk och breddad avelsbas för stövare.

Svenska Vorstehklubben vill ha organisationsbidrag på 250.000. De måste komplettera sin ansökan med detaljuppgifter om vad pengarna ska användas till.

Svenska Älghundsklubben ansöker om organisationsbidrag på 6.466.500 kronor. Klubben har 8.183 medlemmar och skriver i sin ansökan att pengarna ska användas för inköp av GPS-pejlar till 958 jaktprovsdomare. Pejlarna ska förebygga att hundar på jaktprov attackeras av varg och vildsvin.

Umeå västra älgskötselområde ansöker om 32.500 kronor i organisationsbidrag. Föreningen har tio licensinnehavare plus jakträttsinnehavare och skriver i sin ansökan att både väg E12 och järnvägen passerar genom hela älgskötselområdet. Pengarna ska användas till att förhindra viltets onödiga lidande, trafikolyckor, dödsolyckor och tågpåkörningar.
”Vid flertalet tillfällen har ansökan lämnats in om viltstängsel hos Trafikverket, men inget viltstängsel har satts upp i området. Alla jaktlag i älgskötselområdet har på eget initiativ plogat vägar för att stödutfodra på lämpliga platser för att undvika olyckor samt betesskador, detta har skett på ideell basis”, skriver Umeå västra älgskötselområde.

Valånger-Överskogs jaktskytteklubb, med säte i Utansjö strax norr om Sundsvall, ansöker om 5.000 kronor i verksamhetsbidrag. Klubben vill anlägga foderplatser så att vilt styrs bort från vägar och järnvägar och får lämpligt skydd.
”På Lantmanna kostar fodersäckarna 220 kronor per 20-kilossäck”, upplyser jaktskyttekluben som har 18 medlemmar.

Jägareförbundet har blivit lovat cirka 44 miljoner kronor i organisationsbidrag. Därför har förbundet inte rätt att söka ytterligare pengar.