Jaktlabradoren Ziggy ska bli rovdjurshund i statens tjänst

Jaktlabradoren Ziggy ska bli certifierad besiktningshund och kunna följa spår efter björn, lo och varg i statens tjänst. – Vi har klarat några av de första momenten, berättar husse Sebastian Olofsson, rovdjurshandläggare på länsstyrelsen i Uppsala.

Sebastian Olofsson och hans jaktlabrador Ziggy, som ska bli certifierad rovdjurshund. Foto: Andreas Ahlström

När det till exempel inträffar en vargattack mot får rycker länsstyrelsens personal ut med certifierade besiktningshundar, om det finns att tillgå. De ska kunna avgöra om det verkligen är varg varit på platsen.

– Den besiktningshund som vi haft väldigt mycket nytta av på länsstyrelsen i Uppsala fick tyvärr avlivas. Jag hade ändå haft planer på att skaffa hund och fick okej från chefen att försöka träna upp min hund till besiktningshund, berättar Sebastian.

Utbildningen sker vid Viltskadecenter som har Skandinaviska björnprojektet och Scandinavian Working Dog Institute som samarbetspartners.

Började träna med tennisboll

– Vi började träna så fort jag fick hem honom som valp. Då var det markeringsövningar med exempelvis en tennisboll som han var intresserad av. Det gäller att lära honom att ska sitta stilla och titta på föremålet innan det blir beröm och lek, säger Sebastian.

För att bli certifierad måste besiktningshunden klara flera moment. Den ska kunna följa ett upp till 24 timmar gammalt spår i två kilometer och hitta fem av fem utlagda ”föremål”, alltså hår, blod eller avföring efter djuret som spåras.

Spåret görs av en spårläggare som drar en skinnbit av ett rovdjur efter sig och placerar ut föremålen.

– Det ska vara minst två vägövergångar och ett spår som går minst 30 meter längs med vägen, säger Sebastian.

När hunden hittar hår, blod eller avföring ska den sätta sig ned och markera fyndet.

– När han sätter sig ned och stirrar på exempelvis hårtussen, har jag en leksak som jag busar och kampar med honom om. Ziggy är väldigt sugen på att leka och få beröm, säger Sebastian.

Spår efter GPS-märkt rovdjur

Ett annat moment är att han ska kunna följa upp till 24 timmar gammalt spår på barmark efter sändarförsett rovdjur. Löpan ska vara minst en kilometer och hunden får inte avvika mer än 15 meter från GPS-spåret. Fem godkända spår på raken är kravet för certifieringen.

Ytterligare moment är så kallat ytsök. Förare och hund blir anvisade en ruta som är 50 gånger 50 meter stor. Det kan vara en vändplan, skogsmark, betesmark eller nära bebyggelse, och hunden ska markera fem av fem föremål.

– Man får välja om man vill jobba med hunden lös eller söka med spårlina på. Det kan vara svårt att kunna dirigera hunden att söka av rutan systematiskt, så jag föredrar att använda lina ännu så länge, säger Sebastian.

Ingen ersättning

I ett annat moment vet Sebastian att det inom 500 meters avstånd finns ett 100 meter långt släpspår. Det gäller att Ziggy hittar det.

– Allt syftar till att vi ska kunna avgöra om varg, björn eller lo varit på platsen, eller om vi kan säga att det inte gått något stort rovdjur där, säger Sebastian.

Han har köpt Ziggy för egna pengar och får ingen ersättning av samhället för att han har hund som används i tjänsten. Träningen sköter han på fritiden, men han får genomföra certifieringsproven på betald arbetstid.

– För mig har inte ersättning varit viktigt. Jag planerade i alla fall att skaffa hund, så då är det bara roligt att man kan använda honom i jobbet också, säger Sebastian.

Mikael Moilanen
mikael.moilanen@jaktjournalen.se
070 – 744 18 21

Fem certifierade besiktningshundar i Sverige idag

Det finns i dag fem certifierade besiktningshundar i Sverige. – Det skulle behövas fler, säger Jens Frank, forskare vid Viltskadecenter.

Han är ansvarig samordnare för utbildningen av besiktningshundar.

– Det finns en ganska stor efterfrågan från både länsstyrelser och privatpersoner. Har det exempelvis varit en vargattack där en varg burit iväg en hund, är det svårt för besiktningsmannen att agera utan spårhund, säger Jens Frank.

Ersättningen varierar

När det gäller ersättningen till hundförarna, så varierar den mellan länen.

– I vissa län har de fått ersättning per timme eller dag när de varit i tjänst, eller några hundra kronor i månaden för mat och veterinärkostnader. Inget län har täckt hela kostnaden för hunden, säger Jens Frank.

Blivande besiktningshundar ska ha samma egenskaper som tjänstehundar i övrigt – de ska vara orädda för människor, skarpa ljud och olika miljöer. Och så ska de vara lätta att belöna med mat, lek eller kamp.

– I början var det många jämtar och laikor och liknande, eftersom besiktningsmännen ofta är jägare. På senare år har de valt andra raser som exempelvis jaktlabrador eller engelsk springer spaniel. Rasen är inte avgörande, utan mentaliteten hos individen, säger Jens Frank.

 

ANNONS ▼
ANNONS ▼
AKTUELLT

Ny vargflytt i Sverige kan bli aktuellt

Sedan 2011 har vargar flyttats sex gånger i Sverige. Nu kan det åter bli aktuellt. DNA-analys visar nämligen att tre invandrade vargar med finsk-ryskt DNA har rört sig i renskötselområden i Norrbottens län nu under hösten.

Här – en utbildning för dig som vill jobba med viltförvaltning

Sedan ett par år finns det yrkeshögskoleutbildning för den som vill arbeta med jakt- och viltförvaltningsfrågor. Det kan vara som egenföretagare eller som vilthandläggare i en kommun eller på någon myndighet. Utbildningen är på heltid 2,5 år, genomförs på distans och heter Viltförvaltare med fördjupning ekosystemtjänster.
ANNONS ▼

Annonser