"}}

Bocktävlingen visar vilken jaktglädje det finns i Sverige – och vilken fin återväxt och ökande könsfördelning det är i jägarkåren.

Johnny Woxberg och hans bild och berättelse om jakten tillsammans med femårige sonen Warg och 14 veckor gamla beaglen Bosse stack ut bland tävlingsbidragen. Härligt när far och son jagar och valpen också får en lagom svår uppgift. Dessutom en snygg bild.

Johnny Woxberg och Warg vinner en 40 gånger 30 centimeter stor canvastavla med bilden från deras lyckades jakt.

Alla tio pristagarna får varsin Jaktjournalenkeps.

Här är vinnarna och deras berättelse och bild från bockjakten.

1)

Warg, 5 år, och 14-veckors beaglen Bosse fixade bocken

Bockpremiären blev en glädjens dag för familjen Woxberg i Jämtland. Femårige Warg lockade in bocken, pappa Johnny sköt – och 14 veckor gamla beaglen Bosse letade rätt på den.

– Det blev fantastiskt bra, konstaterar Johnny Woxberg i jämtländska Rödön.

På premiärmorgonen smög sig han och femårige sonen Warg ut redan vid 02-tiden. De tog plats i ett torn vid en åker strax utanför Krokom.

– Grabben har varit med på några jakter, men det här var första gången han fick vara med när vi fick ett vilt. Vi hjälptes åt att locka med en Buttolo-pipa, men det var han som lockade till största delen, säger Johnny.

Efter ett par timmar bar det sig inte bättre än att Johnny och Warg stötte bocken. Den hade smugit sig in så nära att den inte syntes från deras sittplats i tornet. Bocken sprang i väg i hög fart.

Ny chans

Men ytterligare några timmar senare kom en ny chans.

– Det var vindstilla när jag såg att en liten björk rörde sig. Jag sa åt Warg att locka och då kom bocken ut med full bredsida, på 80-85 meter och jag sköt, berättar Johnny.

Det blev ett hjärtskott och bocken sprang iväg. Med på jakten var också 14 veckor gamla beaglen Bosse, som nu fick stifta bekantskap med sitt livs första blodspår.

– Han följde spåret 20-30 meter och där låg bocken. Jag är fruktansvärt imponerad över att han spårade så noga, säger Johnny.

För femårige Warg blev det en stor dag.

– Han var mycket glad och intresserad när vi drog bocken till slakthuset och hängde upp den för mörning. På morgonen när vi skulle åka ut, tänkte jag att det kanske skulle vara svårt att få honom att vakna. Men han flög upp när jag väckte honom, berättar Johnny och skrattar.

Tillväxten i jägarkåren är säkrad, åtminstone hos familjen Woxberg i Jämtland.

2)

Femåriga Hilton hjälpte pappa med bocken

När pappa Nicklas Syrén inte lyckades locka in en bock, tog femåriga Hilton Syrén Andersson över.

Nicklas och Hilton Syrén bor i Hällefors, men där är rådjursstammen svag. För bockpremiären gick resan cirka 20 mil söder ut till trakterna kring Tibro.

– Hilton vaknade klockan tre på morgonen och frågade om vi skulle åka nu. När det väl var dags klockan fyra så flög han upp, säger Nicklas Syrén.

”Tråkigt”

Nicklas hade bestämt var de skulle sitta och locka. 45 minuter passerade utan någon action och Hilton konstaterade att det var ”tråkigt”.

– Han sa att han ville bestämma var vi skulle åka och att han skulle pipa, eftersom pappa inte var så duktig, säger Nicklas.

Sagt och gjort. Vid ett hygge tyckte Hilton att det fanns en bra plats och beordrade pappa Nicklas att stanna bilen. De smög sig längst hyggeskanten och tog sig sedan fem meter ut på hygget innan Hilton plockade fram Buttolo-pipan.

– Hilton pep sex gånger, sedan kom bocken studsandes över hygget och jag fick skjuta den på cirka 20 meter. Det kanske tog två minuter max, säger Nicklas stolt.

Hilton är givetvis nöjd. Fem år till trots har han hunnit med en hel del jakt. Bland annat har han vid tre tillfällen varit med när pappa skjutit älg på ståndskall. Men detta var hans första bock.

”Bra och spännande”

– Nu har vi varit ute nästan varje dag efter det här, Hilton har tvinga mig. Men hemma har vi inte ens sett några rådjur, säger Nicklas.

Hilton själv beskriver jakten som ”bra och spännande.”

– Nu ska jag ha bockhuvudet på mitt rum!

Favoritjakten för Hilton är dock inte klövvilt.

– Jag gillar rävjakt. Men pappa har skjutit bom tre gånger!

3)

Första bocken för Adele

Adele Botvidsson, 20, har fällt såväl vildsvin, dovhjort och räv, som hare. Nu har hon även nedlagt sin första bockjaktsbock.

Adele började för fyra-fem år sedan, med vakjakt efter räv och hare på Vikbolandet utanför Norrköping tillsammans med grannen Rolf, 70 år.

Efter en tids arbete i jaktbutiken Mamima i Östra Ryd, Söderköping har kärleken nu lett henne till Skåne och den första rådjursbocken. Älskade jakthunden Kerstin är bästa jaktkompisen.

4)

Struntade i jobbet och fick en bock

Kristijan Kemenj i Vetlanda gick upp klockan 03.30, men då regnade och åskade det, så han bestämde sig för att åka och jobba istället.

Men sedan ångrade han sig och åkte ut på jakt i alla fall. Han kom till passet strax efter klockan 05 och fick viltkontakt direkt – 30 meter framför honom satt en hare.

Han fixade lite med stolen han skulle sitta och plötsligt blev haren rädd och sprang iväg. Kristijan trodde att han uppträtt högljutt och klumpigt på passet, men då fick han se att en bock stod 30 meter framför honom.

05.15 kunde han skjuta och det blev den första bocken för Kristijan – en fin sextaggare.

5)

Första jakten någonsin

Daniel Hall fick sin första jaktliga erfarenhet någonsin under årets bockpremiär. Tillsammans med 21 andra nyutexaminerade jägare gick han på nybörjarjakt, anordnad av erfarna jägare i samarbete mellan bland andra Jägareförbundet och Karlstad kommun. Med en tilldelning på tre bockar och max en bock per skytt räknade Daniel knappt med att få skjuta.

Väl förberedd och placerad i ett lågt jakttorn lade han sig att vänta i en rådimmig soluppgång. En av de tre bockarna fällde snart, vid en postering inte långt från Daniel Halls.

Långt borta, dolt i dimman, tyckte sig Daniel se konturerna av ett djur. Till en början utgick han från att det var en synvilla. Han fick titta flera gånger innan han insåg att så inte var fallet. En stund senare kliver djuret, en råbock, ut några meter på fältet framför honom.

”Plötsligt inser jag…”

Osäker på sin förmåga lockade Daniel bocken närmare med sin nyinköpta lockpipa. Ett 50-tal meter från honom stannade djuret och började beta, med sidan vänd mot Daniel Hall.

Plötsligt höjer bocken huvudet. Daniel fäller honom med ett ensamt skott.

– Plötsligt inser jag att jag precis fällt mitt första vilt och på bockpremiären dessutom! Det anropet jag gör i radion kommer jag aldrig glömma: ”Pass 29, bock ligger, jag upprepar pass 29, bock ligger”, säger Daniel.

För Erika Alho blev den tidiga morgonstunden i jakttornet ute på gärdet i Älgarås en njutbar upplevelse. Foto: Privat

6)

En njutbar jaktupplevelse

Erika Alho från Älgarås några mil norr om Töreboda gav sig under premiärveckan ut för att jaga på gärdet. På väg till passet blev hon utskälld av en get med två kid. Några fler rådjur syntes inte till. Erika smög upp i tornet, fick ordning på alla prylar och kunde sedan luta sig tillbaka och ta in den fantastiska morgonen.

På håll får hon plötsligt se en bock som går i spannmålen.

Erika berättar:

– Tänker att jag avvaktar en stund innan jag börjar locka vilket visar sig vara ett klokt val då han sakta börjar gå mot mig. Inväntar en bra stund innan han står framför mig. Osäkrar, siktar, trycker av och bocken blir kvar på plats. Precis efter skottet passerar en älgtjur. Jag stannar kvar i ögonblicket en bra stund, ser hur solen sakta höjer sig över trädtopparna. Tacksam.

7)

Lång väntan betalade sig

Malin Persson i Molkom såg redan för tre, fyra år sedan ut en råbock hon ville fälla. Men bocken har gäckat henne under den ena jaktperioden efter den andra.

I år smög Malin ut vid fyra-tiden en morgon, för att ställa sig på ett pass där hennes utvalde setts till.

Snart syntes en siluett i kanten av gärdet. När den kom närmre såg Malin att det rörde sig om en märkbart mindre bock än den hon hoppats på att få fälla. När Malin gjort sig besvär med att smyga sig fram och sätta sig på pass, 40 meter från djuret, fick bocken plötsligt vittring på henne och försvann.

Sedan hände det plötsligt. Tio minuter senare skymtade Malin Persson de ljusa hornspetsarna hon spanat efter så länge. Från en sänka i gärdet kom bocken hon valt ut gående.

– Ett, tu, tre så ställde han sig med bredsidan till och skottet gick, varpå han gjorde ett riktigt skutt rätt upp i luften och sprang några meter innan han gick omkull, berättar Malin Persson.

8)

Eline lockade i 40 minuter

Eline Holmerin Älvdalen gick ut på pass strax före klockan fem. Hon lockade lite då och då och efter 40 minuter såg hon bocken i ögronvrån.

Hon passade på att ställa sig upp när bocken tittade bort och sedan kunde hon skjuta.

Bocken gick omkull nära skottplatsen och Eline konstaterar att det var en varm och fin morgon.

9)

Jakten med sonen Eli slår allt

Jocke Rosén på Åland har jagat i 30 år och har många fina minnen av jakt på allt från rådjur och älg, till vitsvanshjort.

Men den överlägset finaste jakten som gav ett jaktminne Jocke aldrig kommer att glömma var bockjakten han nyligen var ute på tillsammans med sin jaktintresserade son Eli, tolv år.

Eli, som haft jaktkort i två veckor, fick skjuta sin första bock och sitt första rådjur. En upplevelse som slår allt Jocke Rosén tidigare varit med om i jaktsammanhang.

Bocken är sköts på Åland, där både mästerskytten Eli och hans stolta pappa är bosatta.

10)

Fick panik efter skottet

Leif Fjellström lyckades inte fälla den stiliga råbocken som synts på ett hygge i Knätte utanför Ulricehamn på första försöket. Men kvällen därpå satt han bättre till. Plötsligt uppenbarar sig bocken, och istället för att ge sig ut på kalhygget framför den väljer den att följa skogskanten – rakt mot Leif.

Leif lägger ned kikaren och tar försiktigt upp Husqvarnan och skjutstödet.

– Tio meter innan han försvinner ur synhåll bakom en liten kulle, så kommer läget. Han stannar, visar bredsidan och jag lägger hårkorset på bogen. Avståndet är 100 meter till träden som står strax framför honom. Känt avstånd, geväret inskjutet, stillastående mål – skott kommer! Bocken vänder, rusar iväg och försvinner bort in i slyn. Snyggt jobbat!! En dålig träff! Paniken och skuldkänslorna kommer på stört! Får fram telefonen och ringer in eftersöksekipage. Som är på plats efter en halvtimme och då har jag hunnit kolla på skottplatsen. Ordentligt med blod på en sten sänker pulsen några slag och hoppet börjar gro att det kanske slutat lyckligt ändå. Wachteln Sonja känner doften av rådjur och drar iväg med husse i släptåg. Efter några minuter så kommer skallet som förkunnar att bocken ligger där och tre ton sten försvinner från mina axlar. Det blev en lyckad kväll till slut, berättar Leif Fjellström.