"}}

– Helt fantastiskt att jag fick hjälp att få ut henne, säger Sven-Ingmar Liljedal.

– Det var gött. Det hade inte varit roligt om hon blivit kvar i berget och svultit ihjäl, säger Erik Liljekvist, som hackade och grävde sig in två manslängder i klippgrytet och fick ut Julli.

Det är drygt en vecka sedan som Sven-Ingmar I Håcksvik i Västra Götaland och två jaktkompisar gick ut på rådjursjakt med dubbelchampionet Skogsdalen Julli, som är Sven-Ingmars egen uppfödning.

Räv framför nosen

– Hon drev fyra rådjur och en av jaktkompisarna kunde skjuta två av dem. Men sedan vände drevet om och plötsligt hörde jag att hon ändrade skallfrekvens. Antagligen fick hon en räv framför nosen, säger Sven-Ingmar.

Drevet tystnade 100 meter från den andra jaktkompisen och ganska snart kunde man konstatera att Julli satt fast inne i ett rejält klippgryt. Hon skallade till svar när Sven-Ingmar visslade på henne.

– Vi var dit under dagen och sent på kvällen och hon skällde hon när jag visslade. Men hon kom inte ut.

Dagen därpå anslöt jaktkompisar och man försökte gräva sig in. Efter ett tag fick man tag i Erik Liljekvist, hängiven rävjägare med stövare och terrier, och Rasmus Edman. De båda grävde ut Julli ur ett sandgryt för något år sedan.

– Jag hackade med yxa och fick loss så pass med material, att jag kunde åla mig in. Det blev en gång som var ungefär två manslängder lång. Sedan var jag tvungen att hacka och gräva en halv manslängd åt ena hållet, berättar Erik.

”Riktig filmstjärna”

Till slut kunde ha få tag i Julli och åla sig bakåt så pass långt att jaktkompisarna fick tag i hans ben och kunde dra ut honom och hunden.

– Jag blir 77 år i mars och hade aldrig klarat det där. Men Erik är lång och smal, som en riktig filmstjärna, och han fixade det. Helt fantastiskt, säger Sven-Ingmar.

Julli satt fast i grytet omkring 28 timmar.

– Det där med filmstjärna, det vet jag inte, säger Erik och skrattar.

– Men hade det varit tio centimeter trängre hade jag inte fått ut henne.

Var du inte rädd?

Var du inte rädd när du kröp in så långt i berget?
– Det lärde jag mig tidigt som grytjägare, att det är dumt att ha cellskräck. När det gäller klippgryt tänker jag att stenarna har legat där sedan inlandsisen och knappast kommer att flytta på sig. Det är värre med sandgryt – där kan det faktiskt rasa, säger Erik.

Julli var medtagen men helskinnad.

– Men hon var riktigt skitig. Vi fick duscha henne två gånger, konstaterar Sven-Ingmar.