"}}

Hon jagade mycket fågel innan hon 1979 skaffade sig en älghund, en blandning mellan östsibirisk laika och jämthund.

– Det var en vansinnigt bra hund – en sådan där som man bara har en gång i livet, säger Eivor.

Därefter blev det en hälleforsare, men den blev överkörd. Då satsade Eivor på en hund av den lilla rasen hedehund.

– Parro som jag har nu är den tredje hedehunden. Han är tio år och börjar bli lite skraltig, men jag släpper honom fortfarande och han var med på jakten i går, berättar Eivor.

Mår bra

Hur är din fysik?
– Den är bra. Jag har alltid varit väldigt rörlig och tävlat i skidåkning, cyklat och tävlat i pistolskytte. Och så skjuter jag och gör skjutproven, svarar Eivor.

Hon har skjutit mellan 25 och 30 älgar i sitt liv och så sent som förra älgjakten hade hon skottchans.

– Jag hade kunnat skjuta i fjol, men då var det bestämt att vi inte skulle skjuta några kor, säger Eivor.

I hennes jaktlag har man valt att starta jakten direkt vid premiären och på onsdagen släppte hon Parro.

– Vi gick en sväng med honom i går men vi fick aldrig upp någon älg. Jag tror faktiskt inte att det fanns någon älg – det är inte så hemskt tätt mellan dem nu för tiden. Vi har inte fått tag någon älg idag heller, säger Eivor.

Jakt igen i eftermiddag

När intervjun görs är hon hemma och äter lite inför eftermiddagspasset med jaktlaget.

– Det är bra väder. Det har regnat lite och var två grader på morgonen. Nu har det stigit till nio grader. Jag släpper Parro när det blir tillfälle och vi har något mindre område som ska jagas, säger Eivor.