Annons
DEBATT: ”Jakten på en ickejagande jägare”
Johan Apel var en av personerna som en polisman i det civila stoppade i skogen i Dalarna och sa att de var gripna misstänkta för illegal björnjakt. Händelsen inträffade i augusti 2022 och här beskriver Johan Apel ärendet som fått honom att tappa tron på rättsväsendet
"}}
Jag blev uppringd av en bekant som hade sett en björn och undrade om jag kunde komma och släppa min björnhund på synobservationen.
Jag svarade att björnhunden är skadad och inte jaga, och jag har bara en femmånadersvalp och en unghund som är ett år gammal och oprövad. Det är alltså inget att jaga med, men jag har en kompis som kan komma med hundar och då kanske mina hundar får en chans att spåra och lukta på en skjuten björn om jakten går bra, svarade jag.
Annons
Kort om tid
Vi får inte träna på någon björn förrän den 21 augusti så man får ju ta alla chanser man får under den pågående jakten. Att man är skyldig att tillhandahålla en hund för eftersök, ställs det krav på, men träna den innan jakten drar i gång det får man inte. Låter inte särskilt logiskt, eller hur?
Min bekant tyckte det lät som en bra idé så vi möttes upp på plats för att snabbt smida en plan för hur jakten skulle gå till med passare och hundförare. Detta var den 22 augusti 2022 och platsen ligger i Dalarna, tidpunkten på dagen var runt 17 så det fanns inte mycket tid att vingla på innan jakten måste avbrytas på grund av regler kring solens nedgång.
Det här är början på historien när en polisman plötsligt stoppade mig på en grusväg och grep mig för grovt jaktbrott. Det ni ska ha med er när ni läser det här är att jag aldrig deltog i jakten, jag hade inget vapen med mig, inget jaktkort och hundarna lämnade aldrig bilen.
Detta kunde sex personer på plats vittna om, men det var ointressant, man hade redan från början bestämt sig för vad jag hade gjort mig skyldig till för brott.
Ringde åklagaren
Miljöåklagare Åse Schoultz blev uppringd av polismannen den kvällen och hon beordrade omedelbart beslag av telefoner och hundpejlar från alla sju inblandade. Hon brydde sig inte ens om att fråga huruvida alla personer jagade eller inte.
Jag undrar om hon bemödade sig att fundera över vad hennes beslut skulle få för konsekvenser för sju laglydiga personer som har familjer och jobb?
Jag satt i min bil frihetsberövad till midnatt, utan möjlighet att meddela min fru var jag var och hur jag mådde. Om ni undrar varför jag inte protesterade eller ställde till ett elände på plats, så var det helt enkelt för att jag i min enfald trodde att bara jag fick förklara för polisen hur allt detta var ett missförstånd så skulle de be om ursäkt och lämna mig i fred. Det var det dummaste jag gjort.
Annons
”Filma allt”
Förtroendet för myndigheterna är fullständigt utraderat och jag vill med detta skicka med er en varning:
Om eller när ni blir stoppad av polis under jakt, filma allt! Ert ord mot en polis är inget värt. När de beslagtar er telefon, stäng av den och ge dem ingen kod. Ni är inte skyldig till att medverka till er egen utredning.
Lögner kommer garanterat läggas fram så begär omedelbart att få dit en advokat som kan lagen och har kompentens att företräda er.
Dagen efter kontaktade polismannen återigen Åse Schoultz som då läst på lite grann och ändrade brottsrubriceringen. Jag var nu även misstänkt för att ha jagat björn med hjälp av bil.
Ursprungligen påstods det att jag hade jagat utan jaktkort och startat jakten från en åtel. Bakgrunden till detta är att inom viltvårdsområdet hade jägare anlagt en vildsvinsåtel. Där hade en björn visat sig under natten, ungefär tolv timmar innan jakten startade. Och det var alltså inte på den plats där björnen observerades av min bekant.
Läser utredningen
Det här får nu en än mer absurd vändning när jag läser i utredningen att polismannen känner igen mig när han stoppar mig. Men när han redogör för hur jakten gått till så blandar han ihop mig med en annan person vars hund har släppts på björnspåret. Hans misstankar mot mig är alltså på helt felaktiga grunder då han blandar ihop två personer.
X som vi kan kalla honom hade ju sin hund fortfarande på skogen. Den stod still och skällde ståndskall. X fick ju inte lämna platsen och hämta sin hund eftersom han också var gripen.
Om polismannen haft någon som helst råg i ryggen hade han följt med X in på ståndet för att koppla hunden.
Hur hade han då ställt sig till den påstådda olagliga jakten på björn, som visade sig vara en grävling, får vi aldrig veta.
Hur kan en polis få uppträda på det här sättet? Rättssäkerheten är totalt obefintlig vad gäller misstanke om jaktbrott mot statens vilt. Stora delar av utredningen handlar om att länsstyrelsen, Naturvårdsverket och Jägareförbundet försöker fastslå huruvida en hund får jaga en björn som kanske varit på en vildsvinsåtel någon gång.
Kan du bevisa?
Det blir nästan komiskt när man kommer fram till, att om en jägare sitter och vakar på grisåtel och en björn kommer fram och blir skjuten så är det ett lagbrott, men om jägaren smyger omkring i skogen och får syn på en björn och skjuter den så är det ok, även om den står direkt vid en grisåtel.
Men hur ska du då kunna bevisa att du inte satt och vakade på björnen vid åteln?
Kom ihåg att sätta upp en lapp på grisåteln att björnar inte är välkomna dit, annars riskerar du att bli misstänkt för förberedelse till grovt jaktbrott!
Jaga heller inte björn med hund för har du otur har den passerat en åtel och då blir du misstänt för grovt jaktbrott.
Den jakthatande myndigheten, Naturvårdsverket, krånglar till allt så att du i princip alltid kan anses skyldig till grovt jaktbrott om du skjutit eller jagat en björn.
Avstängd från eftersök
Polismannen blev polisanmäld för tre olika brott. I skrivande stund vet jag inte utfallet av den utredning som pågått mot honom där jag är målsägande. Det man ska komma ihåg är att brott mot poliser utreds av just poliser. Ärendet skulle hanteras skyndsamt fick jag till mig under förhöret. Jag vet inte vad skyndsamt är i den världen men fem månader har gått utan resultat.
Polismannen fick mig avstängd från Nationella viltolycksrådet, NVR och när jag försökte få svar på varför förundersökningssekretessen inte respekterades så lades locket på.
I polishuset spreds ryktet internt och ganska kvickt nådde det min arbetsgivare och flera av mina bekanta som jobbar som poliser eller har make/maka som jobbar som poliser.
När jag påtalade allt detta för regionansvarig på NVR och undrade varför polismannen inte var avstängd från NVR fick jag svaret att vi jobbar inte så. Han är ju misstänkt för brott på samma sätt som jag var, är vi inte lika inför lagen?
”Korruption”
Justitieombudsmannen tar inte upp ärendet och varför får jag heller inte veta. Korruption är ett ord som är tabulagt i Sverige men det är det enda ord jag har i huvudet efter den här historien. Om jag ska raljera så ska man komma ihåg att vid jaktbrott så anses du skyldig tills du kan bevisa motsatsen.
Utredningen mot mig lades ner efter tre månader. Jag ville veta hur det här kunde gå så långt, så jag begärde ut hela utredningen. Den var på drygt 800 sidor och nu när jag läst känner jag att jag måste offentliggöra detta. Jag kommer aldrig att få upprättelse för den skada detta åsamkat mig, och förtroendet för myndigheterna lär inte heller komma tillbaka, så detta blir min terapi.
Nästan 1.900 kronor kostade det att få ut utredningen. De hoppas väl att folk inte ska ha råd att betala sådana summor för då får man väl reda på vad skattebetalarnas pengar går till för dumheter.
Nu kanske ni tycker att som jägare får man räkna med sådana här saker, och det har jag gjort i många år efter att ha läst om Karl Hedin och liknande fall som Lillhärdal med mera. Men jag blev ändå tagen på sängen för jag trodde inte att det ska hända mig.
Jag tackar dig för att ha läst min debattartikel och har bara en önskan. Det är att du ska läsa det här en gång till, fast denna gång tänker du, att du är jag och bredvid dig sitter din make/maka, bak i bilen har ni er hund och ni ska ut och plocka svamp. Vad händer om polisen kommer?
