Nio olika organisationer söker medel ur viltvårdsfonden. Så här vill de använda pengarna.Fotomontage: Jaktjournalen

Så här vill föreningarna använda jägarnas pengar

Nya jaktledare måste utbildas för jägarexamen, handikappade barn- och ungdomar som inte kan ta sig ut i skogen borde få prova jakt med jaktsimulator, och så borde mer pengar läggas på information om de stora rovdjuren. De anser föreningarna som ansöker om bidrag ur Viltvårdsfonden.

Nio olika organisationer ansöker om 27 miljoner kronor

Jaktjournalen har tidigare redovisat vilka nio föreningar som står för totalt tio ansökningar om organisation- eller verksamhetsbidrag ur viltvårdsfonden för bidragsåret 2022.

Beslut om bidrag ur viltvårdsfonden fattas under januari 2022 av Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger.

De sökande har i ett första steg bedömts uppfylla grundkraven för att få bidrag, det vill säga att man är en rikstäckande ideell organisation.

Nästa steg är att bedöma om de uppfyller syftet med bidraget, vilket är att ”främja viltvård eller andra liknande ändamål som är förenliga med syftet med jaktlagen.”

Så här vill föreningarna använda pengarna om de beviljas bidrag:

Jägarnas riksförbund

Har fått bidrag ur viltvårdsfonden sedan 70-talet, för sin verksamhet inom jakt och viltvård.

För 2022 planerar JR att använda det sökta bidraget till ”sammanställning av besluts- och arbetsmaterial, remisser, myndighetsaktiviteter, hearingar, arbetsgrupper på olika verk och departement samt andra arbetssammanslutningar”

Det handlar också om att medverka som experter i olika råd, information till medlemmar, jägare och allmänhet, osv. Man planerar också utbildningar, satsningar på ungdomar, kvinnor och nya jägare, medverkande på skolevenemang och mycket mer.

Planering av fördelning av bidraget:

Löner, arvode, lönebikostnader och resekostnader: 5,4 miljoner kronor

Bidrag till lokalt- och regionalt arbete: 1,2 miljoner kronor

Inhyrning av kursledare och konsulter: 300 000 kronor

Kontors- och lokalkostnader (inklusive IT): 900 000 kronor

Möteskostnader och informationsmaterial: 1,1 miljoner kronor

JR beviljades förra året: 8,4 miljoner kronor

Specialklubb för kontinentala fågelhundar

Föreningen som grundades 1996, är en hundklubb som organiserar stående fågelhundar för jakt på jaktbara fågelarter bland fält, skogs och fjällfågel. ”Vi bedriver en gedigen utbildning av jakthundar och dess förare för att främja etiskt och säker jakt i alla dess aspekter, med mentalt och fysiskt sunda hundar som arbetar i fint samspel med sina förare. Våra hundar utbildas också som goda apportörer – att ha goda apportörer vid fågeljakt är inte bara ett lagstadgat krav utan också etiskt väldigt viktigt.”

Under 2022 kommer föreningen påbörja arbetet med att skapa digitala utbildningsmöjligheter till sina medlemmar. De har också påbörjat en kartläggning för att ta reda på vad man kan göra för att verksamheten ska bli mer tillgänglig för personer med särskilda behov.

Föreningen uppger i sin ansökan att de sedan år 2012 varje år haft fler än 1000 medlemmar.

Riksförbundet Studiefrämjandet

Studiefrämjandet är i dagsläget en av de största arrangörerna av utbildningar inför jägarexamen. Under 2020 arrangerade Studiefrämjandets avdelningar i lokal samverkan med Svenska Jägareförbundet totalt 279 utbildningar för cirka 3400 deltagare.

Pandemin, digitalisering och digital jägarexamen gör att Studiefrämjande har ett omfattande behov av att rekrytera nya ledare till Jägarskolan (jägarexamen) och ge dessa god utbildning.

Svenska Allmogejägareförbundet

Svenska allmogejägareförbundet har cirka 1 000 medlemmar och ansöker om verksamhetsbidrag för att ta fram nya utbildningar ”för att i stort bidra till en bättre viltförvaltning i Sverige.”

” Jaktledareutbildningen är till för att främja att jakten sker på etiskt, hållbart och juridiskt korrekt sätt för att reglera viltstammarna och främja viltvården bland jägarkåren. En utveckling av säljaktsutbildning behövs för att reglera populationen av säl i de svenska vattnen för att minska de negativa effekterna för fiskerinäringen och för att främja livsbetingelserna för utrotningshotade fiskarter, samt effektivisera jakten och nytänkande kring bärgning av säl. Viltundersökareutbilning för att kunna ta vara på viltet vi fäller på ett mer hygieniskt och korrekt sätt. Detta skulle då öka avsättningen av vilt och minska skadorna på gröda för lantbrukarna och minska trafikolyckorna. Ripsnarningskurs, ett krav för att få använda ripsnara som jaktmetod, en jaktmetod som helt står i linje med allmogejägarnas syn på jaktligt kulturarv. Material och upplägg för ungdomsläger, för att främja framtida rekrytering av jägare, naturvårdare och viltförvaltare. Vi vill även slå ett slag för fältviltet genom att kunna erbjuda lantbrukare frön som gynnar pollinerare likväl som jaktbara vilt som rapphöns, fasaner och harar.”

Svenska Älghundklubben

SÄK har 10 100 medlemmar och har genom sin provverksamhet ”ett viktigt uppdrag att utprova och utvärdera jakthundar”.

”Under två års tid har dessa jaktprovsregler genomgått en omfattande revidering där representanter från våra lokal- och rasklubbar varit djupt engagerade. Revideringsarbetet har även skett i samverkan med Nordisk Älghundsunion där målet har varit att få så enhetliga regler som möjligt länderna emellan. När det kommer till älgspårprovet där hundens vilja och förmåga att uthålligt följa spår av älg samt lämplighet för användning vid eftersök på skadat vilt prövas har vi efter denna revision helt likartade regelverk länderna emellan.

Många av våra medlemmar och domare har även uppdrag som eftersöksjägare hos Polismyndigheten. Nu väntar en gedigen utbildningsinsats av våra närmare 1 000 jaktprovsdomare. Vi ansöker därför om bidrag till detta ändamål. Den utbildningsplan som är under utarbetning innefattar både framtagandet av utbildningsmaterial och tryckning av nya regelböcker. Det planeras även för ett stort antal fysiska utbildningsgenomgångar för landets samtliga jaktprovsdomare, allt för att säkerställa den höga kvalitén som behövs på våra domare och dess bedömningar. ”

Svenskt Viltkött

” Vi ser att ett ökat utbyte och bättre omhändertagande av viltet också främjar acceptansen för jakten och intresset för den fantastiska råvara som viltköttet utgör för alla. Vi har genom åren fokuserat på olika delar av denna utbildningskedja men avser i huvudsak fokusera på att utbilda och informera Jägarexamenselever i viltomhändertagande och vikten av hög hygien, bra transporter, förvaring och hantering av viltet från skott till tallrik”

Organisationen består av ett 40-tal Vilthanteringsanläggningar från Lycksele till Ystad. De har också runt 500 passiva medlemmar i form av restauranger, jägare och andra privatpersoner som också deltar i utbildningar, workshops och föredrag.

36 Gruppen ideell förening

Föreningen har 2021 21 stycken medlemmar och hjälper barn och ungdomar med funktionsnedsättning. De äskar medel för att kunna köpa in en Jaktsimultator, där man med ”ett elektronisk gevär skjuter mot en duk”.

Föreningens unga har funktionsvariationer som gör det svårt för dem att prova riktig jakt, men med simulatorn kan de får en jaktkänsla och ”vikten av att göra rätt.”

Föreningen registrerades våren 2011 i Norrköping.

Stiftelsen Rovdjurscentret De 5 stora

Stiftelsen består av 11 organisationer med 800 000 medlemmar.

”Stafetten ska verka för att inhämta, popularisera och på ett allsidigt sätt vidareförmedla forskningsrön och annan kunskap om de stora rovdjuren, deras livsbetingelser och förvaltningen av dem. Särskilt vikt ska läggas vid relationerna mellan rovdjur och människor. Stiftelsen ska också vara en oberoende och neutral avsändare av faktabaserad information om de stora rovdjuren.”

”Idag saknas en av viltvårdsfonden finansierad aktör som har ett uppdrag kring samlad kunskapsförmedling, kommunikation och dialog vad det gäller de stora rovdjuren och dess förvaltning.”

”Genom medel ur viltvårdsfonden kan Rovdjurscentret De 5 Stora upprätthålla, utöka och utveckla sin befintliga varsamhet och därmed stärkas sin roll som oberoende kunskapsnod med funktionen att verka som en brygga mellan forskning, förvaltning, intresseorganisationer och andra berörda. ”

Svenska Rovdjursföreningen

Svenska Rovdjursföreningen med sina 3 900 medlemmar ansöker om 4,2 miljoner kronor fördelade över tre år. De menar att eftersom Svenska Jägareförbundet beviljats organisationsbidrag över tre år, borde samma premisser gälla för Svenska Rovdjursföreningen.

” I beslut om bidragets storlek bör beaktas att Svenska Rovdjursföreningen proportionellt till antalet medlemmar har en mycket större aktivitetsnivå än andra föreningar och står för en unik nyckelkompetens inom förvaltning och jakt på rovdjur och dess bytesdjur.”

” Vi ser objektivt till helheten och alla aspekter gällande de vilda djuren med fokus på de stora rovdjuren som toppredator och hur det påverkar viltvården, jakten, naturen och samhället, jämfört med de som ser människan som toppredator.”

” Viltförvaltingsdelegationerna, länsstyrelserna och politiker saknar idag en helhetsbild kring rovdjuren och deras roll i samhället. Den information de idag får är i huvudsak från de två jägarorganisationerna. Det är allvarligt att de beslutande instanserna för förvaltningen får ensidig information då de har en central roll i den regionaliserade viltförvaltningen.”

” Vi har som avsikt att utöka informationen och kunskapen hos Viltförvaltningsdelegationerna, länsstyrelserna, politikerna och allmänheten. Det skall göras genom att anställa en person som på heltid kan ägna sig åt utbildning och informationsspridning och att skapa en digital plattform för information och utbildning”

– Personalresurser 2st heltidsanställda inklusive OH 2 Mkr

– Konsluttid juridik, IT och expertstöd 0.5 Mkr

– Resor 0.3 Mkr

– Informationsmaterial 0.3 Mkr

– Digital plattform för informationsspridning och utbildning 0.5 Mkr

– Forskningsprojekt, studier och framtagning av faktaunderlag 0.5 Mkr

– Regelbundna enkäter 0.1 Mkr