Viltförvaltningsdelegationen i Jämtland röstade i höstas nej till ökad järvstam. Nu står det klart att delegationen blir överkörd, även om höjningen inte blir så stor som först föreslogs.
Jaktjournalen rapporterade i oktober om viltförvaltningsdelegationen i Jämtland som röstade emot förslaget om en kraftig höjning av länets järvstam.
Antalet järvföryngringar, alltså honor med ungar, skulle i ett slag höjas från 23,5 till 34. Man räknar med att det går 6,25 järvar på varje föryngring och därmed skulle Jämtlands järvstam höjas med 65 individer.
Det handlar om den så kallade miniminivån för järvstammen. Ovanpå det kommer sedan ett förvaltningsmål, som är ännu högre.
Förslaget var framtaget av ledningarna för länsstyrelserna i de nordligaste länen, i den så kallade samverkansgruppen för rovdjur.
Men i viltförvaltningsdelegationen i Jämtland blev förslaget nedröstat med stor majoritet, 10 mot 3 röster. De som röstade för fler järvar var representanterna för Svenska Rovdjursföreningen och Svenska Naturskyddsföreningen samt en miljöpartist från Strömsund.
Det är de stora problemen med rovdjur som rennäringen upplever i exempelvis Jämtland som ligger till grund för viltförvaltningsdelegationens nej.
Beslut om fler järvar
Nu rapporterar Länstidningen Östersund i sin pappersupplaga att järvstammen trots allt höjs i Jämtland. Men höjningen blir inte lika stor som i det ursprungliga förslaget.
Jämtland ska framöver ha 29 istället för 23,5 järvföryngringar. Det har ledningarna för länsstyrelserna fastslagit i de nordliga länens samverkansgrupp för rovdjur.
Samtidigt ska björnstammen öka från 36 föryngringar till 37.
Viltförvaltningsdelegationen i Jämtland har inte haft något sammanträde sedan höjningen fastslogs.
”Svarte Petter”
Gun Fahlander, ordförande i Mitt Norrland i Svenska Jägareförbundet, är kritisk till att rovdjursstammarna höjs samtidigt som riksdagens beslut, att rennäringen ska ha max tioprocentiga skador av rovdjur, inte uppfylls.
– Man lyckas överhuvudtaget inte alls med att begränsa skadorna till tio procent. Samebyarna som jag har kontakt med har förfärliga skador, långt över tio procent. Det måste vävas in i rovdjurspolitiken, för där finns ett tydligt uppdrag. Man måste se till det totala rovdjurstrycket, som är mycket högt i Jämtland, säger Gun Fahlander till Jaktjournalen.
Hon är kritisk till att samhället inrättat ett system där länen exempelvis i Norrland måste komma överens om och fördela ett visst antal av de olika rovdjursarterna.
– Det här är jätteknepigt. Hur man än gör så sitter någon med Svarte Petter. I det här läget hade alternativet, om länsstyrelserna sagt nej till fler järvar, varit att Naturvårdsverket beslutat de högre siffror som föreslagits från början, säger Gun Fahlander.
Mikael Moilanen
mikael.moilanen@jaktjournalen.se
070 – 744 18 21
