Kanske minns du den urtvättade m/59-skjor­­tan, ett tunt och enkelt plagg som blev blött snabbt men torkade lika fort. Och kanske saknar du den ibland under varma svettiga höstdagar då du försöker ventilera din dyra funktionsjacka efter bästa förmåga. I så fall är du inte ensam. Conny Greus började sin militära karriär på jägarskolan i Kiruna. Han fortsatte på andra förband och blev med tiden inblandad i utvecklingen av uniformsplagg. I dag är han visserligen civil, men tillsammans med klädtillverkaren Taiga har han fortsatt att putsa på ett klädsystem som nu säljs till militären i flera länder. Ett av hans projekt har varit ett ställ för användning i varmt och fuktigt klimat, som i djungel. Det blev klart för åtta år sedan, men hittar fortfarande nya kunder. Det är enkelt men samtidigt kompromisslöst funk­tionellt. Och en fysiskt aktiv svensk jägare kan ha mycket att lära sig av tänket bakom systemet. Efter åratals erfarenheter av både enkla och avancerade moderna material var inrikt­ningen klar: – Vi hade en urtvättad m/59-skjorta som målbild för det yttre lagret, säger Conny Greus. Det var vad alla helst ville gå i på marscherna.

Prioriterar ventilation Conny trycker på att det yttersta lagret inte får vara för tätt. Kläder som ska användas vid hög aktivitet i varmt väder måste framförallt ventilera bra. Om det blir blött spelar ingen större roll, bara det torkar fort igen. Och det är precis lika sant i svenska förhöstmarker som i en fjärran regnskog. De hittade rätt med ett tunt och helt ofodrat bomullstyg, förstärkt med ripstop. Det ventilerade bra och torkade fort – ett perfekt yttre lager för hög aktivitet i varmt väder. Runt det nya stället byggde de ett system som användaren kunde anpassa för att vara rätt klädd i många olika situationer – regnigt eller torrt, hög eller låg aktivitet, svalt eller hett väder. Taiga vänder sig inte till civila kunder med det här stället, men det är ett skolboks­exempel på ett effektivt klädsystem för hårda tag i markerna. Därför ska vi ta en närmare titt på hur det fungerar. För den som gjort lumpen är upplägget bekant. Det är lager på lager. Du tar av och tar på. Ventilerar eller drar åt. Anpassar kläd­seln. Det kräver alltså en liten aning mera engagemang än ett komplett funktionsställ. I gengäld kommer du att kunna justera och klä dig helt rätt i alla situationer, i stället för att bara nöja dig med att vara halvrätt klädd hela tiden. Fickorna är viktiga Detaljerna i det nya djungelstället ägnades en hel del uppmärksamhet. Fickorna gjordes i nätmaterial för att bidra till ännu bättre ventilation. De försågs med förankringspunkter för remmar så att utrustningen kunde säkras. De förslöts med knappar och knapphål, eftersom det ger minst rivsår på fingrarna under långa utevistelser. Och öpp­ningen försågs med en ”tyghals” som viks under locket, så att inget av det man har i fickan skulle kunna falla ut. I militära sammanhang har man ett sys­temtänk runt fickornas placering, så att sam­ma saker alltid förvaras på samma plats. Det är värdefullt till exempel när det gäller första förband, något som Conny tycker att även jägare borde ta för vana att ha med sig. – Det skulle till exempel kunna vara bra att ha för hundförare på vildsvinsjakt. Det finns förbandskit även för hundar. Skjortan kan stängas med blixtlås för att stänga ute exempelvis fästingar då man ligger på marken, men den kan också stängas med knappar om man vill fläkta ur lite mer. Ärmsluten är öppna, men kan stramas åt vid behov med kardborre, eftersom knappar kan fastna i kritiska lägen. – Behöver man extra värme så är torgvantar i ylle riktigt bra, säger Conny. De hindrar att de ytliga blodkärlen i handleden kyls ner. Skjortan och byxan kommer ofta att kom­bineras med något under. Som första lager i systemet valdes ett nätunderställ. Det binder luft och isolerar, men det transporterar samtidigt ut fukt bra och är svalt i varmare väder.

Ibland dubbla underställ Är vädret kyligare kan det behövas något mer. Som andra lager valdes ett vanligt un­derställ. Det ska isolera men också dra ut fukt från kroppen. Det är en pusselbit i kläd­systemet som olika personer kommer att använda olika ofta, eftersom man varierar en hel del i cirkulation och svettning. – Myndigheten ville ha något med mycket slitstyrka och valde ett syntetmaterial, säger Conny. Annars är merinoull ett mycket bra val. Välj en storlek mindre än vanligt, för det tänjs ut. Inga av underställströjorna har polohals. Det ökar rörligheten och ger bättre ventilation. I stället förstärker användaren med en buff runt halsen vid behov. Det ger ett mer flexibelt system med fler funktioner. Med de här lagren går du bekvämt klädd så länge det inte regnar. Regnskyddet är ett separat plagg, ett lätt skalskydd som är det enda Gore-Tex-plagget i systemet. Både ärm- och benslut stramas åt med kardborre, beroende på hur mycket du vill ventilera. Byxan har dessutom en öppningsbar bensida för ytterligare ventilation. I blöt vegetation efter ett regn går det bra att bara använda regnbyxorna och ventilera vid låren för att få samma funktion som byxholkar. – Regnskyddet i Gore-Tex är prassligt, konstaterar Conny. Vi har en jacka i samma material som fältskjortan och jag brukar an­vända den utanpå regnstället för att dämpa ljudet. Förstärkningsplaggen är heliga När man rastar kan det fort bli kyligt. Systemtänket bygger på att man vandrar lätt klädd i välventilerade kläder och sedan förstärker klädseln med torra och varma kläder vid behov. – Förstärkningsplaggen ska vara lätta och ta minimal plats, säger Conny. Vi valde fleece. Det binder extremt lite fukt i förhållande till sin vikt. – Sedan valde vi bort windstopper. Det är skönt om du tar på ett förstärkningsplagg på en torr kropp, men när du rastar är du ju antagligen varm och blöt. Därför måste förstärkningsplagget ventilera och driva fukt. Det måste också torka fort. Då är ett enkelt fleeceplagg överlägset. Förstärkningsplaggen används under det yttersta lagret man burit. De är heliga och ska hållas torra. De får bara användas för sitt egentliga syfte, för hamnar du i ett besvärligt läge duger det inte att de är blöta och ur skick. Den som har erfarenhet av äldre militära klädsystem känner nog igen många av funktionerna och mycket av tänket. Anledningen är förstås att det fungerar. Moderna funktionsmaterial kan vara utmärkta till plagg med väl avgränsade användningsområden, men har inte samma mångsidighet som ett enkelt och flexibelt system i flera lager. Det är ett tänk som är väl värt att lära sig, särskilt för de jägare som går mycket under jakten, bär packning och kanske övernattar ute. Och det pekar ut en intressant utvecklingsriktning för jaktklädsbranschen, för på den civila sidan är den här extremt funktionella ”back-to-basic”-nischen så gott som ledig. Tips: Så komponerar du ett optimalt klädsystem för aktiv jakt! 1) Nätunderställ. Isolerar, transporterar fukt. 2) Merinounderställ. Ytter­ligare isolering, används bara vid behov. Drar fukten från kroppen. 3) Byxa och skjorta i ofodrat, välventilerat och snabbtorkande tyg. Släpper ut fukt och torkar på kroppen, idealiskt för hög aktivitet. 4) Buff och torgvantar kompletterar med lite extra värme på viktiga punkter. 5) Lättviktsregnställ ex­empelvis i Gore-Tex. Används vid behov. Ska kunna ventileras. 6) Förstärkningsplagg. Lätta och varma. Ska vara gjorda i material som trans­porterar ut fukt snabbt och torkar snabbt. Används en­dast för att hålla värmen vid lägre aktivitet, som regel under lager 3. 7) Tillval, jacka i material som lager 3 som kan använ­das utanpå regnställ för att dämpa ljudet från Gore-Tex.