"}}

Det är framför från Mälardalen och söderut i landet dovviltsavskjutning fortsätter att öka för varje år även om det också i Västerbotten verkar finns en liten jaktbar population.

Jaktåret 2011/2012 sköts 24.276 dovvilt i landet. För jaktåret 2020/2021 var siffran 69.118. Det är en ökning med hela 184 procent. I vissa län är ökning betydligt större. (Vildsvinsavskjutningen har jämförelsevis ökat med 189 procent under samma tidsintervall)

– Det skjuts snart lika många dovhjortar som det skjuts älgar, men medan älgavskjutningen är jämt fördelad över hela landet sker dovviltsavskjutningen på kanske en sjundedel av ytan, säger Daniel Ligné, riksjaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet.

Exponentiell ökning

Enligt Daniel Ligné kommer sannolikt dovviltspopulationen i Sverige fortsätta att öka ett par år till innan den stabiliserar sig eller till och med minskar på de håll där utvecklingen varit som störst.

– Jämför med vi med vildsvinen som också haft en snabb tillväxttakt i landet har stammen minskat i de områden där den varit stor tidigare. Här i Södermanland är det på vissa håll numera lite vildsvin. Det är i utbredningsområdena stammen företrädelsevis fortfarande ökar.

Dovviltstammen har enligt Ligné just nu en exponentiell tillväxttakt och de mildare vintrarna gynnar stammen.

– Till skillnad från vildsvinen föder hinden en kalv så det borde teoretiskt var enkelt att förvalta stammen men trots väl tilltagna jakttider och förenklade skyddsjaktregler bromsas inte populationerna.

Daniel Ligné menar att detta också visar att en generös jakttid inte med nödvändighet leder till minskade stammar.

– Vi hade under flera år i början av 2000-talet en dovviltsavskjutning som var ganska jämn. Jag tror stammen gick lite under radarn då och växte utan att vi märkte det.

”Sett det förr”

Blir dovpopulationerna för täta kommer det enligt Daniel Ligné öka risken för sjukdomsutbrott. Konkurrensen om föda kommer också drabba älgen i dessa områdena.

– Nuvarande tillväxttakt på dov är ett exempel på hur viltstammar fungerar. De sticker emellanåt i väg. Vi har sett det tidigare på rådjur och vi har sett det på älg.

Daniel Ligné tror det kommer bli viktigare med en tydlig förvaltning av dovviltet i områden med stora stammar.

– Länsstyrelsen i Södermanland har jobbat med detta i ett par år nu och jag tror vi kommer se det på andra håll med. Dovstammen är ganska enkel att förvalta om man vill. De är väldigt stationära.