Jaktjournalen har

i en artikel kommenterat den debattartikel som Viltvårdsgruppen Naturskyddsföreningen Gävleborg (VNG) publicerat i Arbetarbladet. I artikeln menar Gunnar Glöersen att Naturskyddsföreningen missat poängen. Vi menar att det är precis tvärtom. När jaktjournalen till att börja med hävdar att vi pekar ut Jägareförbundets samtliga 150.000 medlemmar och därtill skriver att vi anklagar Jägareförbundet för att ligga bakom illegal jakt, då har man inte bara missat poängen, då har man även förvrängt och hittat på egna sanningar.

”Glöersen har missat poängen”

Vår debattartikel har rubriken ”Vargens fortlevnad kräver samförstånd av alla parter” och handlar i huvudsak om att SLU i dagarna presenterat en forskningsrapport som visar att den illegala jakten fortfarande är mycket omfattande. Drygt 60 % av de avlidna vargarna och ca 20 % av hela vargbeståndet bedöms ha dödats genom illegal jakt. I tillägg till detta har även den tidigare licensjakten drabbat den hårt inavlade vargstam svårt då den är isolerad från stammarna i öst. Forskarnas rapport avslutas med att konstatera att stammen befinner sig nära lägstanivån för gynnsam bevarandestatus (GYBS), 300 individer, och att detta begränsar möjligheterna till riktad jakt. Om man då som Glöersen menar att rapporten ger stöd för Svenska Jägareförbundets mål om ett maxtak på 150 vargar och en halvering av stammen genom en omfattande licensjakt, då har man missat poängen totalt.

Tjuvjägarna är medlemmar

I en rapport från Brå (2007:22) kom man fram till att 80 % av de som var åtalade eller misstänkta för jaktbrott även innehade jaktkort och konstaterade att de som är involverade i illegal jakt i allt väsentligt är registrerade som jägare. Von Essen, som Glöersen också hänvisar till, menar också att det är jaktkortsinnehavare som bedriver olaglig jakt och att dessa endast kan avskräckas från brott om jägarkårens attityder till illegal jakt och diskussionsklimatet bland jägare förändras. Hur Jägareförbundet har jobbat med detta är oklart. Det finns cirka 300 000 jägare varav ca 50 % är medlemmar i Svenska Jägareförbundet. Med anledning av ovanstående fakta torde just Svenska Jägareförbundet ha stor möjlighet att påverka attityder och diskussionsklimat hos medlemmarna för att minska dessa omfattande brott. Har man missat detta, då har man missat poängen.

Jägareförbundet ska förhålla sig till fakta

Avslutningsvis påtalade vi i artikeln vikten av att alltid förhålla sig till fakta, att vare sig våra föreningar eller politiker kan eller skall styra över vårt rovdjursbestånd så länge dessa inte lever upp till GYBS. Vår önskan är att uppnå ett samförstånd och att därifrån gemensamt med andra organisationer kunna lösa de problem som finns och som uppstår. Så fort Svenska Jägareförbundet förhåller sig till evidensbaserad vetenskap och forskning har vi en grund för samförstånd och vår dörr står öppen för samarbete. Det var vår poäng.

Svar direkt:  Angående att förvränga sanningar

Svenska Jägareförbundet och Gunnar Glöersen har möjlighet att kommentera de punkter som gäller dem. Att Jaktjournalen förvrängt och hittat på vill jag däremot bemöta. Daniel Ekbloms debattartikel: ”Inte ett ord om åtgärder mot den omfattande illegala jakten som företrädesvis troligen utförs av förbundets medlemmar, och en bedömning som står i direkt motsats till rapportens slutsats.” Jaktjournalen citerar Daniel Ekbloms debattartikel: ”Inte ett ord om åtgärder mot den omfattande illegala jakten som företrädesvis troligen utförs av förbundets medlemmar…” Daniel Ekblom och Jenny Olsson tolkar Jaktjournalens artikel: ”När jaktjournalen till att börja med hävdar att vi pekar ut Jägareförbundets samtliga 150.000 medlemmar och därtill skriver att vi anklagar Jägareförbundet för att ligga bakom illegal jakt, då har man inte bara missat poängen, då har man även förvrängt och hittat på egna sanningar.” Tack för ordet. Daniel Sanchez