– LRF skriver om det varje dag, att utfodringen påverkar reproduktionen. För mig är det inte självklart på något sätt, särskilt inte med en art som vildsvin. Det måste testas och bevisas, säger Petter Kjellander professor i ekologi som leder forskningsprojektet. Planen är att få fram statistik data på om vildsvinen blir fler av att matas av människor. Frågan är dels om matade suggor får fler kultingar, dels om överlevnaden hos kultingar påverkas av tillgången på foderplatser. – Kanske ger en matad sugga mer mjölk vilket ökar chanserna för kultingarna att klara sig, men jag är inte säker på det heller, säger Petter Kjellander.

Flera gods och Grimsö

Det här blir ett gigantiskt fullskaleexperiment, där målet är att GPS-märka 100 suggor på bland annat Koberg i Västergötland, Bo i Närke och Hörningsholm på Mörkö plus några ytterligare gårdar, bland annat utanför Södertälje. Vildsvin kring Grimsö viltforskningsstation i hjärtat av Bergslagen ingår också i undersökningen. – Det är svårt att se orsak och verkan i områden där vildsvinsstammarna är starka och det finns utfodringsplatser sedan lång tid. På Grimsö har vi inte lagt ut någon mat alls och där startar vi omfattande utfodring på jungfrulig mark. Då kan vi mäta effekterna före och efter åtelplatsernas tillkomst, förklarar Petter Kjellander. Försöken ska också ge svar på hur vildsvinens vandringsmönster påverkas av matplatser, och om de påverkar skadorna på grödor.

Fångstgårdar

I de starkare bestånden sövs vissa vildsvin genom att personalen smyger sig på djuren och söver dem med bedövningspil, antingen till fots eller från bil. – När man lyser på dem med lampa på natten står de ofta väldigt stilla. Det är svårare med vildsvinen i områden där stammarna inte är så starka, på Grimsö till exempel, där är det väldigt svårt att komma så nära som krävs, cirka 20 meter. Då fångar vi dem i fångstgård och söver dem, berättar Petter Kjellander. Man använder godkända fångsgårdar, som är cirka tre gånger tre meter stora. Där matas vildsvinen in och en natt faller plötsligt luckan ned eller dörrarna stängs. – I fångstgårdar med Gunnebostängsel hade vi problem med att de sprang rakt in i stängslet. Nu har vi satt plywood på insidan av nätet och då är de helt lugna. Möjligtvis kan de försöka hoppa över, ställa sig på bakbenen mot stängslet, men när vi närmar oss fångstgården är de kolugna, säger Petter Kjellander. Han har sett filmer på Internet som visar fullständigt panikslagna vildsvin, som springer rakt in i gallerväggarna i USA. – Jag fattar inte varför de inte sätter plywood på sidorna, säger Petter Kjellander.

Många är skeptiska

I studierna kommer man också att kartlägga hur den biologiska mångfalden, både när det gäller djur och växter, påverkas av utfodringsplatser för vildsvin. Projektet kommer att bli en doktorsavhandling, som görs av Evelina Augustsson med Petter Kjellander som handledare. Totalt ligger budgeten på cirka fyra miljoner kronor för minst fyra år – pengar som kommer från Viltvårdsfonden, SLU och några privata stiftelser. Hittills har närmare 20-talet vildsvin märkts. – Många är skeptiska – både jägare och lantbrukare. Varför ska ni studera det där – det vet vi ju redan, säger de. Men för oss gäller att få vetenskapliga belägg för vad som är sant, säger Petter Kjellander

Mikael Moilanen mikael.moilanen@jaktjournalen.se 070 – 744 18 21