Vargen och myten om den ädle vilden

"Myten om den ädle vilden lever fort­farande. Man hittar den enklast genom att studera hur vargidealister diskuterar och resonerar" skriver Leif Häggström, jägaren bakom bloggen Älgflugornas herre i månadens I hårkorset

En indiankvinna med pilbåge och texten ”I am warrior I will fight for my wolves” sammanfattar vargidealisternas myt om den ädle vilden mycket bra. Att kvinnan är välformad och halvnaken demonstrerar en annan kolonial företeelse, den västerländske mannens våta dröm om vackra exotiska kvinnor. Bilden finns publicerad på Northern Rangers anti-poaching units FB-sida.

1700-talsförfattaren och filosofen Jean-Jacques Rousseau ansåg att vetenskapen och teknikens inflytande på människan var något negativt. Människan föds god och ädel, ansåg Rousseau, men fostras till egoism och grymhet genom civilisationens påverkan. Detta innebär att godhet återfinns hos folk som inte utvecklat civilisation lika långt som i Europa. Termen ädel vilde ligger nära till hands även om Rousseau själv aldrig använde den. Detta var under romantikens primitivism. Ter­men faller också in under be­greppet ”de andra” som används inom filosofi och i socialantropologisk teori.

Myten om den ädle vilden lever fort­farande. Man hittar den enklast genom att studera hur vargidealister diskuterar och resonerar, ungefär så här kan det låta:

Förr i tiden levde folket i symbios med naturen och var vän med vargarna. Man levde parallellt med vargen utan att behöva konkurrera ty myten berättar att världen före det moderna samhället var fullt med villebråd som räckte till alla.

Vargidealisterna kan i lite svävande ordalag hänvisa till Oden och hans vargar Freke och Gere som ett bevis för att järnålderns befolkning i Skandinavien vördade vargen. Den vanligaste hänvisningen är till nord­amerikanska indianer. I den myten är vargen klok och god och ska högaktas. Så här kan det låta, citatet är från en vargblogg men kunde ha varit från valfri Facebooksida:

”Indianer och inuiter såg och ser fortfarande vargen som en god varelse och skicklig jägare som förtjänar vördnad och full respekt.”

Men att känna såväl vördnad som respekt för vargen, samt ha den som totem likt många nordvästkustindianer, motsätter inte att man jagar och dödar den.

Vänder vi blicken till ett annat arktiskt folk än inuiterna så framträder en annan bild. Evenkerna är ett folk som förr var nomader och jägare. Under historiens lopp har de successivt blivit ren- och hästskötare. Fortfarande är jakten en viktig näring. Evenkerna lever nära naturen. Precis som alla människor har de, i den mån ekonomin tillåter, tagit till sig modern teknik som snöskotrar, helikoptrar, kulvapen och kommunikationsutrustning. Inget konstigt med det, bara för att man är en ursprungsbefolkning betyder det inte att man behöver vara tekniskt efterblivna.

En sak som skiljer even­k­erna från varg­idealisternas bild av ursprungsfolk är synen på varg. I evenkernas värld är vargen både en plåga och en ekonomisk tillgång (vargskinnen be­talas dubbelt – skottpeng och päls). Vargen är en plåga eftersom den enor­ma tillväxten efter Sovjetunionens fall håller på att stjälpa den evenkiska ekonomin. Evenker som intervjuas säger att allt gick an fram till mitten av 1990-talet. En äldre evenk förbannar den dag gift förbjöds i kampen mot vargen:

”Jag minns 1976, då dödade en renvaktare nio vargar med en enda förgiftad renkropp. Man klarar aldrig att få så många med bara snaror och saxar.”

Snaror och saxar är alltså de mer humana fångstverktyg som används nu när gift är förbjudet. När man läser äldre uppgifter om evenker finner man att de alltid varit medvetna om att det effektivaste sättet att fånga mycket älg inte är genom omfattande älgjakt utan genom systematisk vargjakt. Att helt enkelt slå ut den främsta konkurrenten. Och för vissa folk är det vargen.

Myten om den ädle vilden som är vän med vargen är alltså lika mycket en myt i dag som under 1700-talets kolonialism.

Det är dags att ge upp myterna om gott, ont och ursprungligt för att i stället se vargen för vad den är: ett av världens mest spridda och livskraftiga rovdjur.

Leif Häggström

 

0 kommentarer

AKTUELLT

Ny matematik kan ändra vargstammens storlek

Kungsbacka (JJ) Ett nytt beräkningssätt av vargstammens storlek planerar att införas 2019. Det förslag som ligger på bordet idag skulle i ett slag kunna minska vargstammen radikalt. – Därför är det väldigt viktigt att jägarna deltar i den spillningsinventering som inleds den första oktober, säger Jägareförbundets Gunnar Glöersen.

Annonser