Björn Sundgren på Jägareförbundet i Norrbotten varnar för skogsbolagens behandling av jägare. Skjuts inte tillräckligt många älgar kan jägarna bli av med jaktmarken och de törs inte säga vad de tycker. Det kan i sin tur hindra rekryteringen av nya älgjägare, befarar han. Foto: Privat

Varnar för att skogsbolagen skrämmer bort nya älgjägare

Björn Sundgren på Jägareförbundet i Norrbotten oroas av hoten från de stora skogsbolagen mot älgjägare. De kan sparkas ut från jaktmarken om de inte skjuter bort alla älgar de kan. Det kan få negativa konsekvenser för rekryteringen av nya älgjägare, befarar han.– Risken är att jägare istället skaffar en stövare eller trädskällare bara för att få jaga och trivas i skogen och slippa konflikterna, varnar Björn Sundgren.

"}}

Björn Sundgren är funktionsansvarig för jakt och viltförvaltning hos Jägareförbundet i Norrbotten.

Det har varit hög avskjutning av älgstammen under hela 2000-talet för att minska betesskadorna. Men det räcker inte med att jakten präglas av att det är älgbrist. Tonen från de stora skogsbolagen är hårdare mot de älgjägare som inte uppfyller avskjutningsmålen, konstaterar han.

Jakten läggs ut på individuella jaktkort

– Det är framför allt SCA och Holmen som meddelar att de kan sätta in andra jägare om kvoterna inte fylls. Dessa bolag har även i allt högre grad skaffat större befoganderätt genom att lägga ut jakten på individuella jaktkort istället för att ha jaktlag som arrenderar, säger Björn Sundgren.

Nu är även Sveaskog inne på samma väg, att skapa mindre koppling till att det är etablerade jaktlag som står för älgjakten och gå över till kortjakt.

Lättare straffa jägare som ”inte sköter sig”

– Det blir då lättare att dra in älgjakten för enskilda personer ”som inte sköter sig”, konstaterar Björn Sundgren.

I Norrbotten är även trenden att främst SCA och Sveaskog går till länsstyrelsen och begär upplösning av hela viltvårdsområden. Det kan bifallas när de är minst 20 procent av markägarna som begär en upplösning. 20 procents-kravet finns i lagen om viltvårdsområden.

Vill ha motivering för upplösning

– I Norrbotten går länsstyrelsen bara på att det är minst 20 procent på fastigheten och upplöser viltvårdsområdet. I Västerbotten är det inte lika lätt att få en upplösning, eftersom länsstyrelsen anser att det även måste finnas en motivering, förklarar Björn Sundgren.

– Det här har skapat en känsla hos många älgjägare att de har ett hot över sig. Otrygghetskänslan gör att allt fler upplever att de inte får säga vad de tycker. De är rädda för att bli med jakten, berättar han.

Budskapet från skogsbolagen att jägarna ska skjuta alla älgar de ser, och de hotfulla ordalagen som cirkulerat i skrivelser till jaktlag att de annars sparkars ut, kan ses som ett dåligt sätt att behandla kunder som betalat för att ha jakt på en mark.

Jägare ses som ”uppdragstagare”, inte kunder

– Men från Holmen är beskedet att de inte ser jägare som kunder, de är uppdragstagare. Det här gör att det kan bli svårt att rekrytera nya älgjägare eftersom det är så mycket bråk hela tiden, varnar tjänstemannen på Jägareförbundet.

Det finns säkert inbitna älgjägare som försöker hålla ut så länge det går, resonerar Björn Sundgren. Men nya jägare kanske hellre satsar på att börja jaga tjäder eller hare.

Toppjakt för att slippa bråken

– Då skaffar de en trädskällare eller en stövare för att bara få trivas i skogen under jakten och slippa alla konflikter. Jag tror skogsbolagen får fundera lite över tonläget och bli trevligare i debatten för att få en nyrekrytering av älgjägare, sammanfattar Björn Sundgren.