"}}

Vargforskaren Håkan Sand, Skandulv, leder en studie där man bland annat ska undersöka hur den legala vargjakten påverkat tillväxten i vargpopulationen samt var vargarna väljer att vistas, deras ”rumsliga” fördelning.

I ett pressmeddelande från Naturvårdsverket berättas att vargforskarna får 2.995.000 kronor för åren 2022 till 2024.

Tät vargstam

”Vargstammen i Skandinavien har fördubblats under de senaste fem åren och i vissa områden är tätheten jämförbar med den i mättade populationer. Det innebär en risk för betydande påverkan på ekosystemet: färre bytesdjur påverkar i slutändan vegetationen, konkurrensen med andra köttätande arter ökar och konflikterna med människor intensifieras.

Det här forskningsprojektet genomförs inom Skandulvs ramar och forskarna ska bland annat undersöka hur den legala vargjakten har påverkat vargpopulationens tillväxt och rumsliga fördelning. Man ska också undersöka om jaktens omfattning har påverkat vargpopulationens generationstid”, står det i pressmeddelandet.

En annan fråga som forskarna ska försöka svara på är hur den ojämna fördelningen av vargrevir påverkar vargens spridning och etablering.

Sälar och klövvilt

Annika Felton vid SLU är kontaktperson för ett forskningsprojekt som beviljas 2.481.000 kronor ur Viltvårdsfonden för åren 2022-2024. Man ska studera hur näringen i skogarnas bärris påverkas av skogsskötsel, klimat och klövvilt.

Karin Hårding vid Göteborgs universitet leder ett forskningsprojekt som ska försöka utveckla en matematisk modell som visar hur känslig populationen av gråsäl i Östersjön är. Projektet får 2.059.000 kronor för åren 2022-2023.

Juan Ignacio Ramirez är kontaktperson för en forskningstudie vid Umeå universitet, där man ska granska om konstgjorda signaler kan påverka hur hjortdjur rör sig.

”I första hand ska man utvärdera om det går att minska de områden som hjortdjuren rör sig i, genom att exponera dem för artificiella signaler från rovdjur som gör dem rädda (visuellt, ljud och lukt). I andra hand är syftet att testa om det är möjligt att förhindra att hjortdjur och människor kommer i nära kontakt med varandra genom att utsätta djuren för tidigare nämnda signaler, och därigenom minska risken att hjortdjur skadar produktionsskogar och grödor”, står det i pressmeddelandet från Naturvårdsverket.

Projektet får 500.000 kronor i anslag för 2022.