I årets smågnagarinventering som forskare på SLU genomfört konstateras att endast Norrbottens gnagarbestånd ökar. I Stora Sjöfallet har det inte inventerats så här mycket lämmel sedan 2011.

En följd av att gnagarbeståndet kraschar blir att predatorer i stället äter ripor, men Maria Hörnell Willebrand, ripforskare tonar ner faran för riporna, i alla fall om gnagarkraschen inträffade i början av sommaren.

– Jag misstänker att kraschen kom för sent för att det ska ha stor effekt på riporna. Rovfåglarna häckar ganska tidigt och om gnagarna försvinner blir det stor påverkan. Ripkycklingar som blivit någon vecka gamla är svåra att fånga. En nykläckt kyckling kan gå upp till en kilometer och de lär sig flyga snabbt, säger hon till Länstidningen Östersund.

Jägarnas uttag påverkar inte

Maria Hörnell Willebrands studier visar att ripjägarnas jaktliga uttag inte har någon betydelse för rippopulationen. Enligt forskaren är jägarna alldeles för ineffektiva. Dessutom regleras jakten baserat på ripinventeringsresultatet i det aktuella området med både tillåtet antal jaktdagar samt baglimit.

– Att tro att man kan få mer ripa genom att reglera jakten går inte. Man måste upp i så otroligt höga jakttryck över så enormt stora områden att det blir omöjlig, säger hon till Länstidningen Östersund och fortsätter.

– Ripjägarna är så ineffektiva. Hälften av dem som går ut och jagar en dag skjuter noll ripor. Man behöver alltså inte vara bekymrad över jakten.