"}}

Jaktjournalen har berättat om vildsvinen som sedan fem-sex år tillbaka blivit ett problem i Fagersta. De springer inne i stan och en galt har bland annat attackerat och bitit en hundägare.

– Kommunstyrelsen tog upp en diskussion om att vi skulle få en fälla, för att jakten skulle bli effektivare. Men när vi lyssnade runt med andra kommuner där man använt fällor, fick vi veta att det blir problem med köttet. Det går inte att använda utan måste grävas ned, och det vill vi inte göra, säger Karl Johan Bylund, jaktledare i Fagersta kommuns jaktlag.

En tidsfråga

Erik Ågren är biträdande statsveterinär vid SVA och bekräftar att kött från vildsvin som fångas i fälla kan bli dåligt. Det handlar bland annat om att vildsvinen är flockdjur och stressas av att stängas in och skiljas från andra flockmedlemmar.

– Uppfattningen har framförts från vilthanteringsanläggningar också, att köttet från fällfångade vildsvin blir dåligt. Det kan nog bli så om man låter vildsvin vara i en fälla under lång tid, säger Erik Ågren.

Han anser att det är en fråga om hur fälljakten bedrivs. Det gäller att vildsvinen avlivas snabbt.

– Har man problem med vildsvin och behöver fånga dem snabbt är fällan bra. Men då ska man har larm på fällan och kan åka ut och avliva så fort som möjligt, så att man inte får problemet med ”stresskött”, säger Erik Ågren.

Vad är ”stresskött”

Vad är stresskött, exakt?
– När grisar stressas förändras PH-värdet i köttet och det blir alldeles blött och sladdrigt. Det är effekten av exempelvis glykogenomsättning i musklerna, så att de släpper en massa vätska. Resultatet blir blekt, vattnigt och mjukt kött, vilket är dålig köttkvalitet när du ska äta det, svarar Erik Ågren.

Stresskött är konstaterat både hos tamsvin och vildsvin. För Erik Ågrens del handlar frågan både om djurvälfärd och köttkvalitet.

– Att vara fångad och skiljd från sin flock kan bidra till stressen. Där ser vi en skillnad på om det är ett ensamt vildsvin som fångas, och faktorer som att det finns mat i fällan så att de kan äta och ta det lugnt, säger Erik Ågren.

Han tycker att fällor är ett bra förvaltningsredskap.

– Om de används bra är de mycket bättre än att gå in i ett samhälle och jaga aktivt och skjuta. Fällan är ett verktyg för att hantera sådana här situationer, säger Erik Ågren.

Kommunal mat

Politikerna i Fagersta kommun tyckte att fällfångade vildsvin skulle kunna bli mat på exempelvis äldreboenden och skolor.

Men det är inte bara risken för dåligt kött som får Karl Johan Bylund att vara tveksam.

– Då behöver man fånga åtta-nio stycken åt gången och sedan köra dem till ett slakteri. Men här i trakterna finns inget slakteri som tar emot vildsvin i samma anläggning där tamgrisar slaktas. Det skulle bli en väldigt stor apparat, säger Karl Johan Bylund.

Matstation istället

Kommunen har erbjudit 30.000 kronor till en fälla. Jaktlagets förslag är nu att pengarna istället får användas till ytterligare en matstation långt uppe i skogen.

Vildsvinen i Fagersta allt mer framfusiga

– Där får vildsvinen vara ifred och äta. Men då har vi dem på skogen och kan jaga dem där det inte är farligt att avlossa skott. Själva anläggningen kostar 6.000-7.000 kronor och vi kan köpa foder för resten, säger Karl Johan Bylund.