"}}

De nya jakttiderna föregicks av remissrundor där en stor mängd organisationer, föreningar och myndigheter fick säga sitt i frågan. Naturvårdsverket sammanställde slutligen ett förslag till de nya jakttiderna, som regeringen fattade beslut om.

Verket förslog att jakttiden på räv skulle vara oförändrad. De framhöll att stammarna av fält- och skogshöns, vadare och änder, är utsatt för predation av rödräv under häckningsperioden och sensommaren vilket ofta har kritisk betydelse. Räven har dessutom en avgörande populationsbegränsade faktor för stammarna av harar. Skogsharen har nyligen bedömts som nära hotad av artdatabanken, och av viltvårdande skäl är det därför lämpligt att även fortsättningsvis kunna jaga rödräv under långa jakttider, skrev Naturvårdsverket.

Även Statens veterinärmedicinska anstalt var positiva till att dåvarande bestämmelser skulle kvarstå, precis som till exempel länsstyrelsen i Halland.

Kräver åtgärder

Men regeringen fattade beslut efter eget huvud. Räv får fortsatt jagas två veckor in i mars, men bara med hund till den sista februari.

Rolf Karlsson, ordförande i Svenska Stövarklubben är besviken och möter många medlemmar som är ”förbaskade”.

– Många i framför allt södra Sverige har mycket rävjakt med hund. Det är ju viktigt att hålla undan räven. Medlemmarna kräver att vi ska gå in och vidta åtgärder, men vi upplever det svårt att bli hörda, säger Rolf Karlsson.

Svenska Stövarklubben har skrivit till Svenska Jägareförbundet för att få veta hur de agerar och hur regeringen motiverat den förkortade jakttiden med hund i mars. Men klubben har inte fått något svar.

­– Det känns som det är själva hundjakten regeringen är ute efter och då måste de ju kunna visa vad felet men den är, varför man tagit bort den. Det är väl ett led i deras strategi om att all jakt med hund ska bort till förmån för vargen. Vad gör Jägareförbundet åt det? Vi själva kan inte göra så mycket. Om vi går ner på Sergels torg och gapar och skriker är det ingen som bryr sig, säger Rolf Karlsson.

Initierar forskning

Daniel Ligné, riksjaktvårdskonsulten vid Svenska Jägareförbundet var med och skrev under förbundets förslag till nya jakttider. Den förkortade hundjakten på räv kom som en överraskning.

­– Det här är inget vi önskat oss eller varit med på alls. Det jag fått höra är att det under förslagsperioden 2019 kom signaler från enskilda jägare om att korta hundjakten, för man tyckte sig se att räven valpade tidigare på grund av klimatförändringarna. Men detta är alltså inget som kommer från Svenska Jägareförbundet, säger Daniel Ligné.

Varken Jägareförbundet eller Naturvårdsverket ställde sig alltså bakom ett sådant förslag. Någon forskning på att räv skulle valpa tidigare finns inte.

– De underlag vi har om det är från 60-70-talet. Ska vi göra förändringar måste vi ha fakta på bordet, inte gissa. Samtidigt förlängde man egentligen fältjakten på hare med hund, så jag ser inte varför man får jaga hare med hund men inte räv den perioden, säger Daniel Ligné.

Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, var en av instanserna som menade att en förkortning av jakttid på räv vore ”synnerligen olyckligt”, då riktad rävjakt bedrivs under vårvintern.

”Den jakten har större sannolikhet att kunna påverka det lokala predationstrycket under markhäckande fåglars häckningstid, då skjutna rävar inte hinner ersättas av invandrande individer.” skriver SLU.

Vad gör Jägareförbundet?

Jägareförbundet avsätter 20 kronor av varje medlemsavgift till forskning. De sitter också med i Naturvårdsverkets viltvårdskommitté, för hur pengarna från jaktkortet används.

­– De driver på hårt om att vi ska finansiera forskning kopplat till jakttiderna för räv, hare men också om grävling får ungar tidigare. Där har vi redan fått bra gehör och de håller med om att det är viktigt att ha alla fakta på bordet, säger Daniel Ligné.

Men forskning tar tid, något svar på om räven valpar tidigare lär inte komma förrän om några år.

– Det som är positivt är att regeringen ändrade sitt beslut om jakttiden på ripa. Man ska inte behöva vänta sex år på nästa översyn utan ändra direkt om beslutet är felaktigt. Förhoppningsvis kan vi få igång forskningen ganska snart och ha underlag på bordet om några år för nya kloka beslut.

Regeringen har dock inte motiverat varför en del av förändringarna i jakttiden genomförts. Något protokoll från sammanträdet finns inte heller.

– En del saker har det varit stora diskussioner kring, vi höll till exempel på att bli av med jakten på skogshare. En del saker har gått under radarn, som kortad jakt på nötskrika såg vi inte komma. Det blev ett 70-tal förändringar, de flesta bra, säger Daniel Ligné och fortsätter.

– Besluten måste baseras på fakta. Har vi inte fakta när man vill sätta nya jakttider kan man inte hålla på att killgissa. Jag kan verkligen förstå Stövarklubbens frustration och överraskning. De sista veckorna med hund är ju högsäsong, säger Daniel Ligné.