Den som skjuter en diförande hind som har kalv gör sig skyldig till jaktbrott, inskärper länsstyrelsens handläggare i Sörmland. Foto: Gettyimages

Skyddsjakten på dov i Sörmland: ”Jaktbrott skjuta kalvförande hind”

- Den som skjuter en hind som är digivande och har kalv gör sig skyldig till jaktbrott.Det säger Jan-Erik Dalmo, vilthandläggare vid länsstyrelsen i Södermanland, med anledning av den generella skyddsjakt som utfärdats på dovhjort - och som kritiseras av Daniel Ligné på Jägareförbundet.

"}}

Jaktjournalen berättade i fredags om den generella skyddsjakt på 1.500 dovhjortar som utfärdats av länsstyrelsen i Södermanland.

Skyddsjakten får bedrivas från 1 maj 2022 till den 31 augusti 2023.

I en punkt i beslutet står det:

”Hind som åtföljs eller kan antas åtföljas av kalv får ej fällas under tidsperioden 1 april – 30 september.”

Ligné kritisk

Jägareförbundets riksviltvårdskonsulent, Daniel Ligné, är kritisk och pekar på att det är mycket svårt att veta vilken kalv som hör till vilken hind i en grupp av dovhjortar. Han framhåller också att hinden kan ha lämnat kalven när hon gått i väg för att äta.

Jan-Erik Dalmo är vilthandläggare på länsstyrelsen i Södermanland och försvarar beslutet:

– Vi utgår ifrån att man skjuter kalvarna i första hand, om det kommer en grupp med dovhjortar, säger han.

Men den som ändå fäller en kalvförande hind kan då försvara sig med att det inte syntes till någon kalv – vad säger du om det?
– Syftet med beslutet är inte att det ska skjutas några hindar som har kalvar. Om skytten gör fel bedömning, så är det precis på samma sätt som om en kultingförande sugga fälls. Skjuter du en hind som är digivande så är det ett jaktbrott, svarar Jan-Erik Dalmo.

Vill jobba offensivt

Ligné är också kritisk till att skyddsjakten gäller generellt i hela länet, även i områden med svaga populationer av dovhjort.

Jan-Erik Dalmo svarar att beslutet blev så, för att länsstyrelsens tjänstemän inte ville ha några krångliga områdesindelningar som det kan uppstå missförstånd kring.

Anledningen till den generella skyddsjakten är att länsstyrelsen i Södermanland fattat stora mängder med beslut som haft identiska ordalydelser. Jan-Erik Dalmo menar att hanteringen av skyddsjakterna blivit tidsödande rutinjobb.

– Det blir en väldigt defensiv hantering eftersom vi måste lägga så mycket tid på skyddsjakterna. Vi vill jobba mer proaktivt med förvaltning av dovhjort, älg, kronhjort och vildsvin genom träffar och utbildningar för till exempel skötselområden istället, säger Jan-Erik Dalmo.