Jaktnyheter

Sköt bara 75 procent av planerad avskjutning

Ett fortfarande högt uttag av vuxna djur trots låg reproduktion kan vara en orsak till utvecklingen. Arkivfoto: Per Jonson

Jägarna i Dalarna fällde under nyss avslutad älgjaktssäsong cirka 5000 älgar. Avskjutningsmålet var 6631 älgar i länet. Jägarna lyckades således bara fälla 75 procent av det fastslagna målet.
– Vi behöver öka våra insatser för älgen, säger Hanne Kringstad, jaktvårdskonsulent i Dalarna.

"}}

Det Länsstyrelsen i Dalarna som presenterar avskjutningsresultatet i länet. Endast ett av länets fjorton älgförvaltningsområde nådde upp till sitt mål.

– Det ser ut som om länets älgförvaltningsområden kan ha överskattat storleken på sina respektive älgstammar och satt avskjutningsmålen för högt, säger Jonas Nordström, vilthandläggare på Länsstyrelsen i ett pressmeddelande.

Älgobsen som genomfördes i samband med jakten visar också att stammen i länet gått ner. Framför allt var det mindre kalv vid jaktstarten än tidigare år, oavsett om det rovdjursförekomsten i området, skriver Länsstyrelsen. 

Dock har jägare i många områden ändå valt att skjuta sin vuxen kvot, trots att kalvbrist. 

– Bristen på anpassning av avskjutningen efter rådande förhållanden riskerar att leda till en drastisk sänkning av älgstammen, säger Jonas Nordström vidare. 

Oroväckande utveckling

Hanne Kringstad är jaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet i Dalarna och hon har också tagit del av slutrapporten från Länsstyrelsen.

– Det är en tråkig utveckling och länsföreningen ska öka sin satsning på utbildning och kommunikation till älgjägarna i länet, säger hon.

Enligt Hanne Kringstad har älgstammen i länet gått ner under flera år men för två år sedan skedde en rejäl dipp. 

– Dippen är oroväckande och den beror på en hög avskjutning under lång tid i kombination med en ökande rovdjurspredation. När också kalv per ko minskar är det viktigt att hålla kalvandelen på minst 50 procent i avskjutningen.  

Åtgärder måste till

Det måste enligt Hanne Kringstad till fler åtgärder än de som i dag genomförs. Älgjägarna har som regel haft en avskjutning som bygger på det fastslagna målet om femprocentiga betesskador.

– Men nu visar allt fler studier att det inte finns något klart samband mellan en minskning av stammen och en nedgång i betesskadorna. Andra saker måste till, exempelvis ett ståndortsanpassat skogsbruk och foderskapande åtgärder, säger hon och fortsätter.

– Vi jägare måste ställa oss frågan om vi vill ha det så här. Jag tror att de allra flesta svarar nej på den frågan.

En intressant parallell är situationen i Gävleborgs län som också ligger under Hanne Kringstads bevakningsområde. Där har det skett en större konstant minskning av älgstammen över en längre tid jämför med Dalarna, men någon dipp har ännu inte skett.