"}}

I den nya jakttidsförordningen från i fjol blev det möjligt att på eget initiativ, från första augusti till sista februari, skyddsjaga skarv. Det får ske vid eller inom 300 meter från rörliga fångstredskap för fisk.

Skarven får också jagas året om vid fiskodlingar och platser där fisk sätts ut.

Urban B Törnqvist bor på Mörkö där han också jagar. Dessutom är han kommunjägare i Trosa.

”Några få i landet”

– Vi är några få i landet som jagat skarv så mycket som jag gjort. Det är stora problem med skarven, för det har varit fri tillväxt. Det är bara att ta ett barn med sig och gå till en brygga och meta – man får ingenting. En del skyller på de stora trålarna, men de är ju inte inne runt öarna och fiskar, säger Urban.

Han jagar den omstridda fågelarten både med kulgevär i lägst klass 3 och med hagelbössa.

– På vissa platser finns det speciella stenar där skarvarna verkligen sätter sig hela tiden, och det finns bra kulfång. Då fungerar det med kulgevär, säger Urban.

Hageljakten är dock effektivast. Urban går noggrant vill väga och ser till att rejält med bulvaner med sig. Det kan vara köpta plastbulvaner men även hemmagjorda bulvaner som han sågar till i plyfa.

– De köpta bulvanerna är effektivast. De lurar även vuxna fåglar, eftersom de är tredimensionella. Men det funkar också med plyfasiluetterna, om man ställer dem i lite olika vinklar, säger Urban.

Han framhåller att det inte bara är vid yrkesfiskares redskap det får bedrivas skyddsjakt. Det kan vara privata nät också.

Inte konstfiber

– Jag använder vass- eller vetekammo och har också ett bergskammo från den britiska armén som är riktigt bra. De säljs på överskottsfirmor, men man får plocka bort lite grejer på dem, annars ser de väldigt militära ut, säger Urban.

Och så täcker han ansikte och händer.

– Det går bra med kamouflage-målning, men tycker man att det ser anskrämligt ut funkar det med annat kamouflage. Det viktiga är att man väljer naturliga material och inte konstfiber, som ger ifrån sig ultraviolett ljus som lyser som lampor för skarvarna, säger Urban.

I hageljakten skjuter han stålhagel i storlekarna US två och US tre.

– När man jagar över våtmark eller grundare vatten än sex meter får man inte använda blyhagel.

Behövs inte apportör

Vid den skarvjakt Urban B Törnqvist sysslar med finns inget lagkrav på apporterande hund. I paragraf 17 i jaktförordningen står:

”Skyldigheten att medföra hund gäller inte om jakten sker på snötäckt mark eller från båt i öppet vatten eller vid havskust med hjälp av vettar.”

Urban avråder från användning av apporterande hund vid skarvjakt.

– Är fåglarna vid liv när hunden kommer fram kan de få rejäla nyp av skarvarnas näbbar. Jag känner till hundar som helt slutat apportera efter sådana händelser, säger Urban B Törnqvist.

Går det att äta skarv?
– Jag har testat och jag kan inte säga att det var gott. Men det finns de som röker skarvbrösten och säger att de smakar bra, svarar Urban.