Ska utrota invasiv sköldpadda

Sköldpaddor förknippas av de allra flesta som rätt harmlösa djur, men skenet bedrar. Vattensköldpaddan som inte hör hemma i Sverige påverkar naturen negativt och därför ska den utrotas. Svenska Jägareförbundet är inkopplat.

Sköldpaddor kan bli ett reellt problem i Sverige. Foto: Gettyimages

Det är Mårdhundsprojektet som av namnet att döma specialiserat sig på mårdhundar, som ska ägna sig åt uppgiften att utrota vattensköldpaddebeståndet. Uppdraget inleds i juni i år.

Mårdhundsprojektet har med tiden kommit att bredda verksamheten och gör insatser mot flera invasiva arter. Det kan röra sig om oönskade minkpopulationer, tvättbjörnar, eller nu senast sibirisk jordekorre.

Sköldpaddor är inget man förknippar med svensk natur. Men likväl finns de och lokalt är de ganska många. Sedan 2010 har ett 30-tal vattensköldpaddor noterats i Artportalen, där man kan rapportera in observationer av olika djur och växter i Sverige, skriver Svenska Jägareförbundet.

– Men det finns med säkerhet många fler än så, framför allt i tätortsnära dammar och vattendrag i södra och mellersta Sverige. Den typ av sköldpaddor det är fråga om är vattensköldpaddor (Trachemys scripta), inkluderande tre underarter (gulbukad, rödörad och gulörad), säger Fredrik Dahl som är en av projektledarna i Mårdhundsprojektet.

Tips om förrymda sköldpaddor

Sköldpaddorna har rymt eller blivit utsläppta av folk som tröttnat på dem som husdjur, utan tanke på den skada de kan göra. Sköldpaddorna är allätare och äter bland annat insekter, groddjur och deras rom, fiskar, små däggdjur och växter.

– Sköldpaddorna hör inte hemma i Sverige. De är invasiva, det vill säga de påverkar den svenska naturen på ett negativt sätt. Därför har Naturvårdsverket gett Mårdhundsprojektet i uppdrag att utrota djuren, förklarar Fredrik Dahl.

För att hitta sköldpaddorna krävs tips från allmänheten. Detta har Naturvårdsverket uppmärksammat. De efterlyser nu upplysningar från folk om inte bara vattensköldpaddor, men alla invasiva arter vi har i Sverige.

– Om vi inte agerar i tid riskerar det att bli både dyrt och svårt att stoppa spridningen och skadan på biologisk mångfald blir större. Ett exempel på hur det kan gå om man inget gör är den spanska skogssnigeln, säger Maria Widemo, chef för Artenheten på Naturvårdsverket.

ANNONS ▼
ANNONS ▼
AKTUELLT

Sköt ko och tog ut foster

Jägaren ska ha skjutit på två kor. Den ena dog och den sprättade han upp och tog ut ett foster ur. Den andra kon skadesköts och fick avlivas.

Bröd i björnmage faktor vid utredning om jaktbrott

Med 300 björnbesiktningar under sin tid som naturbevakare har Hans Olov Hansson sett hur maginnehållet på fällda björnar skiftat med åren. – Nu för tiden är mycket vanligt med processad mat i magen. Men enligt miljöåklagare Åse Schoultz är brödet i magen på björnen "en faktor" vid utredning om jaktbrott.
ANNONS ▼

Annonser