Annons
Salmonella sprider sig hos vildsvin
Än håller vi den fruktade afrikanska svinpesten borta från våra jaktmarker. Men två nya smittor ser ut att kunna skapa problem för både vilt och jägare. Det framgår av en ny rapport.
"}}
Det handlar om fågelinfluensan, som Sverige i fjol hade det största utbrottet av genom tiderna, och bakterien salmonella choleraesius, som infekterar vildsvin och tamgrisar.
Annons
Oroande zoonoser
Båda är zoonoser, som förutom fåglar och grisar även kan infektera andra djur – och människor.
Enlig rapporten ”Surveillance of Infectious Deseases in Animals and Humans i Sweden” har salmonella choleraesius potential att utvecklas till en riktigt otrevlig farsot. Sedan den hittades hos en svinbesättning och hos ett dött vildsvin i Skåne, har allt fler vildsvin och tamgrisar befunnits vara infekterade.
Några blir smittbärare
En del av de drabbade grisarna blir sjuka och dör, medan andra blir smittbärare.
– Salmonellan är ett stort problem. 2002 dök det upp en salmonella som är speciellt anpassad för grisar. Men sedan har vi lyckats hålla den borta i 20 år, tills i fjol då den plötsligt upptäcktes hos en svinbesättning i Skåne, berättar Henrik Uhlhorn, biträdande statsveterinär på Sveriges Veterinärmedicinska Anstalt – SVA.
– När vi började undersöka saken närmare visade det sig att den även fanns hos en del vildsvin. Sedan dess har vi hittat ganska många infekterade vildsvin i framförallt Skåne och Sörmland. En del infekterade vildsvin dör, medan andra blir smittbärare. Så man ska vara medveten om att salmonella kan förekomma hos till synes friska vildsvin, fortsätter han.
Annons
”God kötthantering viktig”
Hos smittbärarna får salmonella choleraesius främst fäste i svalget och tarmkanalen.
– Därför ska man vara väldigt försiktig när man tar ur ett nyskjutet vildsvin, så att köttet inte kontamineras av eventuella smittämnen som kan finnas i svalget, halsmandlarna och tarmkanalen. Att man i övrigt har en god kötthantering, med tidig nedkylning är också viktigt. Helst ska man bara äta genomstekt kött, säger Henrik Uhlhorn.
2021 var också året då Sverige drabbades av sitt hittills största utbrott av fågelinfluensa. Orsaken till att det fruktade viruset slog till med sådan kraft var att vi för första gången fick dras med ett särskilt aggressivt fågelinfluensavirus under hela året.
Här för att stanna
Fågelinfluensa har även tidigare förts in i Sverige av flyttfåglar. Men då har utbrotten ebbat ut så snart de smittsamma fåglarna spridit ut sig.
Så blev det emellertid inte i fjol. Fågelinfluensan fortsatte grassera, hela året igenom och mängder av vilda – och tama – fåglar fick sätta livet till.
Det aggressiva viruset ser dessutom ut att vara här för att stanna. Ett större utbrott pågår i detta nu bland vilda sjöfåglar som lever längs Västkusten.
Kan minska bestånden
Bestånden av vildsvin och vissa vildfågelarter, har minskat tydligt det senaste året. Henrik Uhlhorn tror att den nya sjukdomssituationen kan vara en bidragande orsak.
– Eftersom fågelinfluensan kan påverka vilda fågelungar när den förekommer året runt kan den sannolikt påverka vissa fågelarter. Att vildsvinen backar kan bero på många faktorer, men salmonellan kan ju bidra, säger han.
På SVA tror man inte det går att göra så mycket för att hindra utvecklingen.
– Vi har hittills varit förskonade. Nu får vi bara inse att de här sjukdomarna finns på vissa platser, och att i princip alla kan smitta andra, säger Henrik Uhlhorn.
Livaktigt pestvirus
Som biträdande statsveterinär är Uhlhorn tacksam för att vi än så länge lyckats hålla den afrikanska svinpesten utanför våra gränser. Börjar den spridas i svenska skogar och djurstallar kan läget snabbt bli ohållbart.
– Afrikansk svinpest är ett livaktigt virus man kan föra med sig i kläder och skor. Det sprids även via kött från smittade grisar, exempelvis kallrökt skinka. Vi har inte fått in den i Sverige ännu. Men den är på frammarsch i flera omkringliggande länder. Därför är det viktigt att vi följer myndigheternas råd om att exempelvis inte slänga livsmedel och kött i naturen, säger Uhlhorn.
