Jaktnyheter

Säljjakt som företagsform dissekeras i ny studie

Hur ser jaktföretagare som inriktat sig på säljjakter, på sin verksamhet? Arkivfoto: Per Jonson

Vad är egentligen en säljjakt, vad är det köparen förväntar sig och är jaktturism socialt hållbart? I en ny rapport finansierad av Naturvårdsverket analyseras detta. Ett stort antal svenska jaktföretagare har intervjuats.

I Sverige är traditionen av jaktturism, så kallade säljjakter relativt kort. Men i takt med att befolkningen i landet urbaniserats har också kopplingen till jakten som familjearv minskat. I stället har det nu blivit allt vanligare att jägare konsumerar jakt via organiserade och betalade jaktupplevelser.

I ljuset av detta har Carina Sjöholm, docent i etnologi, och Erika Andersson Cederholm, professor i tjänstevetenskap genomfört 30 intervjuer med 28 jaktföretagare runt omkring i Sverige och analyserat deras syn på kommersiell jakt, etik och social hållbarhet. Forskningsprojektet Jaktturism – avvägningar, utmaningar och möjligheter har genomförts och resultatet är presenterat i en slutrapport från Naturvårdsverket.

Gråskala

Genom intervjuerna framkommer det att jakten som inkomstkälla i de flesta fall ses som en del av en livsstil och gränsdragningen mellan rekreation och företagande är flytande. I intervjuerna framkommer också att jaktföretagande ofta är en del i nät av tjänster som gynnar flera parter på landsbygden, det kan handla om boende, catering, guidning och andra delar som går bortom den rena jaktupplevelsen.

Jaktföretagarna pekar i intervjuerna också på etiska avväganden de måste göra eftersom varan de säljer bygger på att vilt fälls. Det att ta betalt för att någon ska komma och fälla ett vilt ger upphov till moraliska frågor och ställningstaganden. Vad händer när kunder missköter sig och hur hanterar företagaren förväntningar?

Ge upphov till förståelse

De två författarnas slutsats är att ” Jaktturismen kan ses som en lins genom vilken vi kan förstå vidare processer i samhället, som exempelvis hur normer relaterade till natur, djurliv och kommersialisering av upplevelser inte är givna, utan föremål för ständig social förhandling.”

De skriver vidare; ”Studien bidrar på så sätt till en mer allmän kunskap om livsstilsbaserat entreprenörskap på landsbygden, framförallt inom naturturism och friluftsliv, samt ger en mer generell kunskap om hur marknadsorienterade praktiker korsar sig med ickemarknadsorienterade moraliska och emotionella värden relaterade till både människa och människa-djur relationer.”

Läs hela slutrapporten här>>