– Frågan har varit uppe om att kraftigt minska populationen, och det kan ju bli en effekt. Men eftersom vildsvin på flera platser inte orsakar sådana skador som på andra platser, så måste jakten och åtgärderna vara lokalt anpassade, säger Christer Pettersson.

Hoppas på mer åteljakt

Rapporterna om vildsvinens framfart berättar att det är svårare att förebygga skador i områden där det är blandat med åkrar och skog. – Det har beskrivits att det är svårare att förebygga i vildssvinskador i exempelvis Kronoberg, som har en mosaik mindre åkrar och omkringliggande skog. Med större öppna ytor är skadorna lättare att komma till rätta med, säger Christer Pettersson. En uppskattning är att Sverige idag har drygt 300 000 vildsvin och ungefär 115 000 skjuts årligen. Naturvårdsverket hoppas på utökad åteljakt, eftersom över 50 procent av vildsvinen fällts vid åtel, enligt en enkät som Jägareförbundet gjort tillsammans med SVA. – Åteljakt är effektivt, det är min erfarenhet både från jobbet och privat, särskilt då den ger säkrare skott och möjlighet att välja ut djuret som skjuts, säger Christer Pettersson. Han vill också att fler jägare, lantbrukare och markägare går samman i större områden där man dels genomför gemensamma, jakter över stora arealer.

Försäljning av vildsvinsjakt

Naturvårdsverket önskar sig också att människor i områden som berörs av vildsvinsskador börjar samarbeta i högre utsträckning.

Är det inte så att jägarkåen jagar precis så mycket man orkar? – Jo, men samtidigt är inte jägarkåren en homogen grupp. Det finns de som jobbar och verkar för att sälja jakter. Då vill man ha många vildsvin att jaga. Då är det inte konstigt om man inte begränsar så mycket som man borde. Vad ska man göra åt det? – Det enda som gör att göra att är uppmuntra till samverkan. Man kan ha en gemensam målsättning, som är en kompromiss, istället för att man bedriver förvaltningen på två olika sätt inom ett område.

Uppmuntran

Christer Pettersson vill att jägarkåren ska uppmuntras att jaga mer. Det ska ske genom att det blir lättare för jägare att sälja köttet, men också genom att exempelvis trikinprover och cesiumprover finansieras av andra än jägarna. – Vi ser redan i dag att det finns kommuner som betalar för cesiumprover i utsatta områden. Det tycker jag är jättebra. När det gäller fällfångst är den marginell inom svensk vildsvinsförvaltning. – Men det är viktigt med alla komplement, särskilt när det gäller årsungar som står för tillväxten i stammen, säger Christer Pettersson.

Mikael Moilanen mikael.moilanen@jaktjournalen.se 070 – 744 18 21