Annons
Rovdjur kan hota naturbeten – ska analyseras av Naturvårdsverket
Vargens och lodjurets spridning söderut kan hota nationellt viktiga naturbetesmarker. Nu vill Naturvårdsverkets personal analysera hur stort problemet kan bli och vad det kan att innebära för den biologiska mångfalden.
"}}
– Vi behöver förutsättningslöst ta reda på hur rovdjur kan påverka naturbetesmarkerna, säger Jonas Nordanstig, som jobbar på Regeringsuppdragsenheten vid Naturvårdsverket.
På tisdagen kom ett pressmeddelande från Naturvårdsverket – en 28 sidor lång avsiktsförklaring, ”Strategi för svensk viltförvaltning 2022-2029”.
Budskapet är att viltförvaltningen och samarbetet kring den ska bli bättre på alla plan.
Annons
Viktiga naturbetesmarker
Men det finns också en konkret punkt som sticker ut:
”Effekterna av ökad spridning av stora rovdjur på arbetet med att bevara nationellt värdefulla naturbetesmarker behöver analyseras.”
– För ett givet antal rovdjur vill vi så klart ha så lite skador som möjligt som möjligt för areella näringar, i det här fallet jordbruket och de viktiga naturbetesmarkerna. Hur kan vi förena de olika intressen som finns? säger Jonas Nordanstig.
Han pekar på att rennäringen och de höga tätheterna av rovdjur i Mellansverige gör att varg och lodjur behöver expandera söderut.
– Då kommer de in i bygder med naturbetesmarker med höga värden för biologisk mångfald både när det gäller växter och djur, säger Jonas Nordanstig.
Det är magrare marker men det finns ett samhällsintresse i att de fortsätter betas.
”En utmaning”
– Det kan vara en utmaning att hålla får och i vissa fall nötkreatur på dessa marker – samtidigt som varg och lodjur etablerar sig, säger Jonas Nordanstig.
Han menar att de viltförvaltande myndigheterna därför måste analysera var det är möjligt att ha de stora rovdjuren i södra Sverige.
– Vi måste ta en titt på frågan och se vad vi kan göra för att förebygga skador och för att rikta in förvaltningen så att rovdjuren etablerar sig där de gör minst skada, säger Jonas Nordanstig.
Annons
”Döljer konkreta grejer”
När det gäller den allmänt hållna strategin i sin helhet, försvarar han formuleringarna.
– Man måste fråga sig vad som döljer sig bakom varje ord. Texten kan upplevas som inlindad, absrakt och fluffig, men det döljer sig ändå konkreta grejer bakom skrivningen. Vi kan inte gå in på varje detalj i det övergripande måldokumentet och då blir det inlindat, säger Jonas Nordanstig.
