Det som borde varit en rutinmässigt utförd skyddsjakt på björn för att skydda samebyns renar våren 2019, slutade med två anmälningar om grovt jaktbrott, omhändertagna vapen och att efterföljande skyddsjakter inte beviljades eftersom renskötarna inte följt kriterierna, enligt länsstyrelsens tillsyn.

Händelsen omgärdas av rykten om att samebyn skulle betala privatpersoner för björnobservationer i renkalvningsområdet samt att renskötare aktivt söker upp björnarna i stället för att vakta renarna, för att få ett skyddsjaktsbeslut och tömma området på björn.

Fick ringa in med skoter

Lördagen 4 maj 2019 fick en handläggare på länsstyrelsen i Norrbotten samtal från samebyns ordförande och jaktledare om att det setts björn nära renarna. Efter att länsstyrelsens viltbevakare varit på plats och dokumenterat björnspår, beviljades skyddsjakt på björnen.

De särskilda villkoren i skyddsjakten gav samebyn rätt att transportera vapen på skoter, med de vitala delarna nedplockade. Det var även tillåtet att använda skoter för att ringa in området björnen befann sig i. Länsstyrelsen gav också tillstånd för jakt med hund samt att använda helikopter. Ytterligare villkor var att länsstyrelsens viltbevakare skulle kontaktas innan jakten påbörjades och direkt när björnen var påskjuten och fälld.

Men länsstyrelsens personal hörde inte av samebyn resten av dygnet. Dagen efter, söndag förmiddag, ringde dock ordförande upp handläggaren igen och frågade om de fick utöka området för skyddsjakt, med anledning att de på lördagskvällen ska ha skjutit på en björn.

Inte återrapporterat

I polisförhör uppger handläggaren att hon fick halvluddiga svar om att ett eftersök inte genomförts på grund av mörker. Inte heller någon eftersökshund hade använts. Samebyns ordförande ska också uppgett att han haft kontakt med viltbevakare, trots att någon sådan kontakt inte tagits.

På söndag eftermiddag tog handläggaren åter kontakt med ordföranden, som då berättade att björnen precis var skjuten från en helikopter. Handläggaren tyckte det var konstigt att hon lyckats ringa precis när jakten avslutats och att kommunikationen var dålig.

Viltbevakaren får kontakt med samebyns ordförande på telefon. Han får koordinater för jakten och de kommer överens om var björnen ska lämnas. Men det visar sig att koordinaterna han fått för skottplats inte är densamma som fallplats. Fallplatsen ligger dessutom 12 kilometer utanför det egentliga skyddsjaktsområdet.

Kastat sig ut från klippa

Länsstyrelsens viltbevakare beslutar sig för en tillsyn under måndagen. Vid den påstådda skottplatsen kan de inte hitta några fotspår, skidspår eller hundspår, endast spår från skoter. Inte heller hittar de spår av blod eller päls. De konstaterar i sin rapport att minst tre skotrar har förföljt och jagat en björn så hårt i berget att den försökt fly upp på toppen och där kastat sig utför en klippkant på 10-12 meters höjd.

Viltbevakarna menar att skoterspåren följer björnspåren och visar att djuret tagit stora språng och blivit jagad. Under söndagen, då samebyn fått tillgång till en helikopter, ska björnen ha drivits fram med skoter och sedan avlivats från helikoptern.

Oklart om tidigare påskjutning

Den fällda björnen, en hanne på 122 kilo, fördes till SVA för obduktion i juli. Björnen hade fyra träffar och tre av dem bedöms ha träffat från helikoptern. Däremot kan man inte bedöma om träffen i vänster framben kommer från en tidigare påskjutning eller om det är splitter från de tre konstaterade kulorna, eftersom björnkroppen var i kraftig förruttnelse.

Länsstyrelsens tjänstemän menar i polisförhör att det finns misstanke om att björnen aldrig blivit påskjuten under lördagen, utan att samebyn uppgett det för att få utöka skyddsjaktsområdet när man med skoter inte lyckats hålla kvar björnen i området.

I polisförhör säger både helikopterpiloten och samebyns skytt att björnen hade ett normalt rörelsemönster och inte såg skadad ut. Skytten ändrar sig dock i senare förhör och säger att han inte kan bedöma saken eftersom det gick så fort.

Ny skyddsjakt på björn

Bara några dagar senare, förmiddagen den 9 maj, ansökte samebyns ordförande åter om skyddsjakt på björn. Det var samma handläggare som hanterade ärendet och hon ska nu ha påpekat vikten av att reglerna för skyddsjakt följs och att naturbevakaren kontaktas innan jakten påbörjas. Ordföranden ska då ha sagt att de alltid gjorde det, men handläggaren höll inte med, utan e-postade även villkoren direkt till ordförande och uppmanade honom läsa igenom innan jakten påbörjades.

Eftersom det fanns misstanke om att den föregående skyddsjakten inte gått rätt till ville länsstyrelsen att deras viltbevakare skulle vara med för tillsyn under jakten.

Men precis som tidigare kontaktades inte viltbevakaren, utan första kontakten togs klockan 19 på kvällen då samebyns ordförande berättade att jakten var avslutad.

Enligt samebyn ringades området där björnen befann sig med skoter. Med hjälp av löshund och passkyttar avslutades jakten.

Viltbevakarna beslutade om tillsyn dagen efter och fick inte samebyns uppgifter om hur jakten gått till att stämma överens med vad man såg.

Tillsynsrapporten visar att björnen förföljts och jagats av mer än en skoter, buktat och kastat sig under granar. Man menar också att uppgifterna om skottplatsen är oriktiga och fejkade;

”Man har ansträngt sig för att få den angivna skott- och fallplatsen att se ut som just detta och lagt dit blod och hår, samt släpat något som kunde vara den döda björnen.”

Fejkad skottplats

Cirka en kilometer längre bort hittade naturbevakarna vad de anser är den mest troliga skottplatsen. I ett skoterspår som följer björnen upptäcktes en tomhylsa och även blod och hår som markerade träff. Andra skottet bedöms ha avlossats cirka 60 meter bort, även det från i skoter.
”Det finns inga andra spår än björnspår och skoterspår i närheten av skottplatsen. Inte heller hundspår. Den misstänkta fallplatsen hittades efter ytterligare 70 meter där snö skottats in på barmarken under en gran, sannolikt för att försöka dölja platsen. ”

Viltbevakaren menar att skoterförarna har samarbetat och avlöst varandra i efterföljandet.

Den fällda björnen var en hanne på 52 kilo som skjutits med fyra skott, enligt obduktionsrapporten från SVA.

Under utredningens gång misstänktes även två av de åtalade för övergrepp i rättssak, alternativt våld eller hot om våld mot tjänsteman. En av viltbevakarna ska ha fått telefonsamtal om att han och en kollega ska ”passa sig väldigt noga” och han har även fått besök från medlemmar av samebyn på sin fastighet, som dokumenterats av övervakningskamera.

De misstankarna har dock avskrivits.

”Länsstyrelsen har riggat en fälla”

Samtliga åtalade nekar till brott och menar att jakten har gått korrekt till. Ordförande i samebyn är mycket kritisk och upprörd. I polisförhör säger han att det är ”något konstigt” med skyddsjakten och att länsstyrelsen försöker sätta dit dem.

Han menar att länsstyrelsen riggat en fälla för at statuera exempel, så att ingen ska våga ansökan om skyddsjakt igen.

Han menar också att han visst har meddelat att jakten påbörjats när han pratat med handläggaren och att han trodde hon skulle kontakta viltbevakaren.

Att han inte kontaktade länsstyrelsen när den första björnen blivit påskjuten är för att ”då har man inte tid att sitta och koka kaffe, ett djur ska inte lida mer än nödvändigt.”

Vidare säger ordförande att han inte hade en aning om att han skulle meddela påskjutningsplatsen och att länsstyrelsen ändrat på regler för att sätta fast dem.

I polisförhören uppger han vidare att han är bekymrad över att naturbevakarna inte hittat spår från skyttar eller hund på angiven plats, och att det förmodligen beror på att de är inkompetenta. Han tror inte heller att naturbevakarna ens orkar kliva av skoter och de kan inte heller köra skoter, anser han.

Han har uppgett för länsstyrelsen att de var sex personer vid jakten, trots att max fem var tillåtet. Men eftersom åtminstone en av deltagarna på grund av ålder var i så dåligt skick att han knappt kan kliva ur en bil, borde han inte räknas ändå.

Snöförhållandena var så dåliga och terrängen så svår att världens bästa skoterförare inte ens kunde vara i närheten av en björn, uppger ordföranden. Han menar att han varje år matar statens vilt för miljoner med sina renar, och förnekar helt brott enligt åklagarens gärningsbeskrivning.

Företagsbot

I egenskap av ordförande för samebyn tillskrivs han också en företagsbot för två fall av grovt jaktbrott som begåtts i utövningen av näringsverksamhet. Åklagarens förslag till påföljd är som lägst 100 000 kronor totalt, det vill säga 50 000 kronor per jakt.

Beviljades ny skyddsjakt

Våren 2020 beviljades samebyn åter skyddsjakt på björn, men då med villkoret att länsstyrelsens personal var jaktledare och att samebyn fick stå för kostnaderna för skyddsjakten.