Jaktnyheter

Över 18 miljoner kronor till viltforskning

Fällda bockar på premiärdagen i augusti. Men hur sann är avskjutningsstatistiken för till exempel rådjur? Det är ett av forskningsprojekten som finansieras av jägarnas jaktkortsavgifter. Foto: Anders Ljung

Naturvårdsverket har beviljat närmare 18,2 miljoner kronor till sammanlagt sex projekt för viltforskning för perioden 2024 till 2026. Bland annat ska det skärskådas hur klövviltet beter sig när det utsätts för predation av stora rovdjur.

Två av projekten tar avstamp i en samlad pågående forskningsinsats i brandområdet i Ljusdal i Hälsingland. I brandområdet tittar flera forskarlag på hur olika arter interagerar och påverkas av varandra.

I Hälsingland kan för första gången björn, varg, älg och kronhjort, märkta med GPS-halsband, studeras samtidigt.  

Flerartsförvaltning – en utmaning

– Utmaningarna med flerartsförvaltning är en prioriterad fråga i Naturvårdsverkets strategi för svensk viltförvaltning 2022-2029, kommenterar Anders Lundvall, forskningssekreterare på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande,

– Vi behöver till exempel utveckla nya metoder för att kunna hantera effekterna av interaktion mellan fler arter på bästa sätt. De här två projekten om interaktioner mellan rovdjur och klövvilt bidrar med kunskap till det arbetet, förklarar Anders Lundvall.

De är jägarnas inbetalningar till Viltvårdsfonden, när det årliga jaktkortet betalas, som finansierar viltforskningen.

Här är de sex forskningsprojekten

Här är de sex projekten som får dela på sammanlagt 18 172 000 kronor för perioden 2024 till 2026:

• Who let the dogs out – Hur påverkas vildsvin av jakt? Projektet får 3 337 000 kronor. Giorgia Ausilio på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, är projektansvarig.

Hur påverkas vildsvinen av jakt?

Vildsvin på olika platser i Sverige ska få GPS-halsband. Sedan studeras deras rörelsemönster när det sker jakt med ställande och drivande hundar. Frågan är hur jakten påverkar vildsvinen när det gäller habitatval, rörelsemönster och sociala strukturer inom gruppen. En viktig aspekt är hur jakt kan hämma vildsvinens härjande på åkermarker.

• Ny metod för mer exakta avskjutningsdata. 4 387 000 kronor går till projektet som leds av Göran Bergqvist på Jägareförbundet. Den vetenskapliga titeln för studien är ”Förbättrad skattning av avskjutning genom bayesiansk hierarkisk autoregressiv modellering”.

En sann bild av hur mycket vilt som fällts

Det handlar om att bearbeta data från jägarnas frivilliga rapportering av fällt vilt till viltdata.se. Verktyget med bayesiansk modellering ska ge en uppskattning av den totala årliga avskjutningen. I forskningsprojektet ska skattningsverktyget vidareutvecklas för en ökad precision. Med hjälp av en enkätundersökning med enskilda jägare analyseras de skattningar som görs idag. Syftet är att ta reda på hur väl jaktlagens frivilliga avskjutningsrapportering stämmer med faktisk avskjutning.

• Gäss och svanars påverkan på våtmarkers ekosystem. Dessa fågelarter har en viktig roll i våtmarkernas förändring. 1 832 000 kronor ska visa om den hypotesen stämmer. Gunnar Gunnarsson, vid Högskolan i Kristianstad, är projektledare.

Dramatisk ökning av gäss och svanar

Bakgrunden är den dramatiska ökningen av antalet gäss och svanar i norra Europa. De artrika våtmarkerna är hotade av bland annat övergödning. Frågan är om dessa fågelarter är med och orsakar förändringar som övergödning, eller om de bara gynnas av förändringarna.

• Skandinaviska björnprojektet ­– Björnars predation och interaktion med andra arter. 4 647 000 kronor satsas på undersökningen som leds av Konas Kindberg vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och NINA – det norska institutet för naturforskning.

Björnar, vargar och hjortdjur

I det här projektet undersöks och utvärderas predationsdynamiken för björn-varg-älg-kronhjort. Det sker genom att titta på rörelsemönster och interaktioner för de stora rovdjuren och hjortdjuren. Forskarna ska dessutom förbättra populationsuppskattningarna av björn i Skandinavien.

• Bytets perspektiv i rovdjurssystem i förändring. 2 997 000 kronor går till studien. Projektledare är Wiebke Neumann Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

GPS-märkta älgar och rovdjur i samma område

För första gången kan björnar, vargar och älgar märkta med GPS-halsband studeras samtidigt i samma område. Det handlar om brandområdet i Hälsingland. Det här projektet ska, i nära samarbete med skandinaviska björnprojektet och Skandulv, studera hur klövviltet beter sig vid predation och jakt. En annan aspekt är om kronvilt är ett alternativt byte för varg och björn. 

• Isotopanalys för förståelse av klövviltets val av foder. För 2024 är det 972 000 kronor som spenderas på en studie under ledning av Robert Spitzer på SLU.

Vävnadsprover från fällt klövvilt

Projektet bygger på att jägare lämnar in vävnadsprover i form av ben och päls från klövvilt. Det handlar om älg, och de övriga hjortdjuren, samt vildsvin. Sedan görs en isotopanalys av kol och kväve i vävnadsproverna. Den analysen visar i sin tur vilken föda viltet levt på. Benen ger svar om djurets ätande under hela livstiden och pälshåren om kosten de senaste månaderna. Resultatet kan bidra till att visa hur tillgången på foder hänger ihop med betesskador på skog och grödor.