Läkartidningen rapporterar att fyra fall av infektion till följd av rävens dvärgbandmask konstaterats i Lund och Malmö, samt två fall i Linköping och Stockholm. Människa kan smittas och utveckla allvarliga tumörer i levern. Räv och gnagare uppges vara de främsta bärarna av rävens dvärgbandmask i sin livscykel. Men även hund och varg kan bära på smittan. Det är bland annat därför det inte går att flytta vargar från Ryssland till Sverige utan karantän och avmaskning. Behandlingen hos människa är kirurgi, levertransplantation och livslång medicinering.

Riskgrupper

Läkartidningen skriver om en studie i Tyskland som visar på flera olika riskfaktorer, exempelvis att äga jakthund eller vara lantbrukare. Grönsaksodlare och människor som äter osköljda jordgubbar eller har för vana att tugga på trässtrån, lever också med ökad risk. Huvudvärden, alltså räven, hunden eller vargen, utvecklar inga symtom utan bär den fullvuxna masken i sitt tarmsystem. Masken producerar ägg som äts av mellanvärden, oftast gnagare. Livscykeln fullbordas när en räv åter upp en smittad gnagare. Människor insjuknar om de råkar få i sig äggen. Rävens dvärgbandmask finns beskriven hos

SVA. Det finns även en hundens dvärgbandmask, där exempelvis får, älgar och renar är mellanvärdar. SVA skriver om hundens dvärgbandmask här.