Annons
Oklart hur EU-dom om finsk vargjakt påverkar svensk vargjakt
Nu har EU-domstolen kommit med sin dom angående den finska vargjakten. Målet har följts med stort intresse i Sverige, eftersom utslaget i rätten antas påverka den svenska vargjakten. Men frågan är om EU-domen egentligen ger någon klarhet – på Jägareförbundet och Naturskyddsföreningen är slutsatserna diametralt olika.
Högsta förvaltningsdomstolen i Finland vände sig till EU-domstolen för att få vägledning i hur EU:s art- och habitatdirektiv ska tolkas. Bakgrunden är att Finland antas ha haft omfattande illegal vargjakt, som under vissa år minskat vargstammen kraftigt. De finska myndigheterna införde så kallad ”stamvårdande jakt”, vilket innebar att varg skulle jagas för att minska skador på hundar och jakt och människors oro. Legal jakt användes för att öka acceptansen för vargen och minska tjuvjakten.
Annons
Socialt accepterad tjuvjakt
”Det framgår även att förvaltningen av vargstammen i Finland är dömd att misslyckas, om hänsyn inte tas till behoven hos människor som bor och arbetar i vargområden, särskilt med beaktande av att den olagliga jakten på varg under vissa omständigheter har blivit mer socialt accepterad”, anförde de finska myndigheterna till EU-domstolen. Under 2015 och 2016 sköts i Finland därför ”43 eller 44 vargar”, som EU-domstolen skriver. Därtill uppskattades den illegala jakten ha krävt livet på cirka 30 vargar, enligt de finska myndigheternas bedömning. Rekommendationen i den finska vargjakten var att jägarna skulle undvika att fälla alfadjur. Så blev det inte – 20 av de fällda vargarna var vuxna handjur som stod högst i rang i de jagade reviren. EU-domstolen ifrågasätter om jakten varit strikt kontrollerad och om Finland vetenskapligt kunnat visa att syftena med vargjakten uppnåtts. Nu återförs målet till finska Högsta förvaltningsdomstolen, som har att beakta EU-domstolens skrivningar.
”Vi jagar inte så i Sverige”
Gunnar Glöersen, rovdjursansvarig tjänsteman på Svenska Jägareförbundet, drar slutsatsen att domen kring den finska vargjakten inte utgör något hinder för svensk vargjakt. Men han beklagar att EU-domstolen inte varit tydligare. – Finnarna kommer att tvingas göra om en del sin sin förvaltning. De delade ut enstaka, skjutbara vargar i flera revir och angav att man skulle undvika jakt på alfadjur. Men sedan sköts det alfadjur i alla fall. Vi jagar inte så i Sverige utan inriktar jakten på hela revir, säger Gunnar Glöersen. Han framhåller att det finns mängder med argument för att få jaga varg som kan användas av de svenska myndigheterna: Bland annat för att minska skador på jakt och exempelvis älgstammen samt skador på jakthundar. – Det går också att vetenskapligt att bevisa att legal jakt minskar illegal jakt, säger Glöersen.
Annons
Regeringen analyserar domen
På Naturskyddsföreningen tycker chefsjuristen Oscar Alarik tvärtom kring EU-domen om den finska vargjakten. – Det är min bestämda uppfattning att om beslutet hade kommit för tio år sedan hade ingen licensjakt på varg kunnat genomföras i Sverige. Det blir en stor omställning, säger Oscar Alarik till
SVT Värmland. TV-stationen intervjuar också Susanne Gerland, tillförordnad rättschef på Miljö- och energidepartementet och hon säger att det ännu är tidigt att svara på hur det finska EU-målet påverkar svensk vargjakt. Regeringen ska analysera domen. EU-domen finns på svenska och kan läsas här.
