Svensk löshundsjakt är unik och bör utses till världsarv. Den menar Svenska jägareförbundet som på nytt lämnar in en ansökan.
Jakten med löshund är sedan 2020 förklarat som ett nationellt kulturarv. Nu vill Svenska Jägareförbundet tillsammans med kennelklubbarna i samtliga nordiska länder och jägarförbunden i Finland och Norge ta det ett steg längre.
De vill att löshundsjakten förklaras som världsarv.
– Det har ju jagats med löshund sedan istiden så vi tycker att det platsar på världsarvslistan. Till exempel finns ju falkenering med där, säger Svenska jägareförbundets ordförande Peter Eriksson.
Nu inleds processen med att få Institutet för språk och folkminnen att föra fram löshundsjakten som ett förlag till nytt immateriellt världsarv från Sverige. Förbundet lämnade in ett liknande förslag för ett par år sedan men då gick det inte vidare till Unesco.
– Nu har vi justerat en del kring de frågor de hade då och hoppas att de ska vara nöjda.
Vad skulle det betyda om löshundsjakten blir klassat som världsarv?
– Oerhört mycket. Den nordiska löshundsjakten med hundar som arbetar långt ifrån föraren är ju unik. Att klassas som världsarv skulle vara viktig i arbetet med att bevara den, säger Peter Eriksson.
Immatriellt kulturarv:
Immateriellt kulturarv är traditioner, seder och bruk, som har överförts mellan generationer. Till exempel olika former av hantverk, ritualer, musik och berättelser. Immateriellt kulturarv är bortom nationsgränser, ständigt levande och i förändring. Källa: Svenska unescorådet.
