På länsstyrelsen håller vilthandläggare Richard Larsson med om kritiken med könsfördelningen.

– Skyddsjakten är inte optimal för att nå en bra könsfördelning bland djuren som skjuts, säger han.

Det var den 16 november som länsstyrelsen i Östergötland fattade beslut om generell skyddsjakt på dovhjort i länet. Under knappt två års tid, fram till den 31 augusti 2025, får 1.500 hjortar fällas.

Skyddsjakten är tillåten i åtta kommuner: Finspång, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Linköping, Åtvidaberg, Kinda och Motala.

– Beslutet är taget helt med tanke på att förhindra skador på odlad gröda. Skogsskador är inte inräknade, säger Richard Larsson på länsstyrelsen.

Länsstyrelsen i Östergötland går samma väg som länsstyrelserna i Västra Götaland och Södermanland, där generella skyddsjakter på 1.500 respektive 2.000 dovhjortar fattats i de båda länen.

1.500 dovhjortar får skjutas i en generell skyddsjakt i Östergötland. Från jägarkåren kommer kritik. Arkivbild: Mikael Moilanen

Skyddsjakt snabbt

För länsstyrelsens del har det handlat om att minska arbetet med alla enskilda ansökningar om skyddsjakter som kommer in varje år från drabbade lantbrukare. Men det handlar också om att markägare med skador ska kunna ingripa snabbt.

– När det kommer in väldigt många ansökningar samtidigt blir det väntetid på besluten. Alla drabbade vill ju kunna gå ut och vidta åtgärder snabbt, säger Richard Larsson.

Men det finns jägare i Östergötland som ogillar skyddsjakten starkt. Johan Ekman äger en gård med 900 hektar mark söder om Linköping och han är mycket kritisk.

– Jag har försökt förvalta dovstammen på ett klokt sätt och försökt skjuta 70 procent kalv de senaste fem åren. Handjuren har vi haft minimal avskjutning på, berättar Johan Ekman, som fortsätter:

Handjuren utsatta

– Handjuren är duktiga på att ha ihjäl varandra och fastna i staket. I vårt klimat är allting sent för dovhjorten och när vintern kommer är handjuren i dåligt skick och många svälter ihjäl. Handjuren rör sig över stora områden och med den här generella skyddsjakten spelar det ingen roll om jag värnar om handjuren. De riskerar att bli skjutna i alla fall.

Han framhåller att han senaste året minskat dovstammen på sin mark – just med tanke på att den inte ska ställa till problem på odlade grannmarker.

– Men med de här skyddsjaktsreglerna får jag nog istället låta stammen växa rejält. Det det alternativ jag står inför.

Johan Ekman är förbannad och tycker att länsstyrelsens tjänstemän vikt ned sig för LRF:s lobbykampanj.

– LRF:S strategi går ut på att skjuta så många vilda djur som möjligt. Jag förstår inte varför man ska skyddsjaga vuxna djur överhuvudtaget, säger Johan Ekman.

Martin Mattsson, jaktvårdskonsulent på Jägareförbundet Östergötland, gillar inte den generella skyddsjakten på dovvilt. Men han jobbar för att jägarna ska hålla fast vid de avskjutningsplaner man beslutat om i den ordinarie jakten. Foto: privat

Kritik från medlemmar

Den generella skyddsjakten får bedrivas fram till den 31 augusti 2025. Martin Mattsson, jaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet i Östergötland, hör i medlemskåren kritik mot skyddsjakten.

– Det finns jägare som börjar tappa förtroendet för överenskommelserna i de stora skötselområdena. De undrar varför de ska hålla igen med avskjutningen på vissa djur under ordinarie jakt, när skyddsjägare sedan skjuter utan urval, berättar Martin Mattsson.

Han får många frågor med det temat och ser själv en fara i att för stor del handjur skjuts.

– Med en sned könsfördelning blir kalvarna mindre och stammen får färre kapitala hjortar. Det är vedertaget att det är hind och kalv som ska skjutas för att få ned stammarna av dovvilt, säger Martin Mattson.

Han jobbar nu hårt för att förmå jägarna att hålla kvar vid avskjutningsplaner som beslutats i skötselområdena. Han efterlyser dialog mellan jägare och markägare för att nå överenskommelser och gemensamma planer i förvaltningen.

– Och inrikta jakten på hind och kalv, säger Martin Mattson.

Lite av ett experiment

Richard Larsson, vilthandläggare på länsstyrelsen i Östergötland, framhåller att myndigheten förde samtal med både markägare och jägare innan skyddsjaktsbeslutet togs.

– Vi förstår att det finns jägare som inte är positiva till den här skyddsjakten. Den är inte optimal för att nå en bra könsfördelning bland djuren som skjuts, säger Rickard Larsson.

Han medger att det här är lite av ett experiment. Först när jakten är över kommer det att visa sig hur många handjur det är som fällts.

Rickard Larsson pekar också på att skyddsjakten är liten i jämförelse med den ordinarie jakten. Mellan 13.000 och 14.000 dovhjortar fälls årligen i ordinarie jakt i Östergötland.

– Det är i en ordinarie jakten urvalet kan göras och få påverkan. Men jag inser att skyddsjakten kan ge stor påverkan i lokala stammar, säger Rickard Larsson.

Få villkor

Han och kollegorna tog medvetet ett beslut om skyddsjakt med få villkor.

– Man skulle kunna ställa upp hur många villkor som helst, men vi landade i att bevilja en skyddsjakt utan för många begränsningar. Det gjordes för att de som har väldigt stora skador ska kunna skydda grödorna. Ett viktigt villkor är att jakten måste riktas mot grupper av djur, minst fem hjortar. Då finns det möjlighet att få skrämseleffekt i jakten. En ensam hjort som blir skjuten på en vall sprider ingen skrämseleffekt till andra hjortar, säger Richard Larsson.

Här går det att läsa hela beslutet om den generella skyddsjakten på dovvilt i Östergötland.