"}}

Förvaltningen av rovdjur ska regionaliseras och beslutsfattandet vara närmare de som berörs. Länsstyrelserna har under de senaste tio år fått utökad ansvar för rovdjursförvaltningen och Naturvårdsverket vill se förändringar i riktlinjerna så att de blir tydligare och mer träffsäkra.

Föreskrifterna har getts ett nytt namn för att bättre spegla att licensjakt är en integrerad del av förvaltningen.

Flera år

Arbetet inleddes redan 2018 och förslaget är remitterat två gånger till mellan 40 och 50 instanser. Naturvårdsverket har också inväntat ett förtydligande från regeringen, vad det gäller verkets beslutanderätt.

– Vi har ett så kallat bemyndigande från regeringen men vill ha ett förtydligande så att det blir glasklart. Från det kan vi anpassa vårt förslag till nya föreskrifter, säger Hanna Dittrich Söderman, projektledare på Naturvårdsverket.

Ett års försening

Redan våren 2021 trodde Naturvårdsverket att de nya föreskrifterna skulle vara klara.

– Anledningen till att det har dröjt är en fråga om prioriteringar, vi har haft mycket annat att göra helt enkelt, säger Hanna Dittrich Söderman.
Beslutet om de nya föreskrifterna fattas av Naturvårdsverkets Generaldirektör.

– Vi hoppas vi kan ta beslutet under sommaren så att de träder i kraft under hösten, så ser tidsplanen ut, säger Hanna Dittrich Söderman.

Ingen ny jakttid på lo

De nya riktlinjerna innebär bland annat att det införs ett samråd inom och mellan rovdjursförvaltningsområdena. Samrådet ska lämna förslag till miniminivåer för rovdjur och beslut om licensjakt.

Det innebär till exempel att länsstyrelserna får fatta beslut om villkoren för licensjakt på rovdjur, utifrån Naturvårdsverkets riktlinjer.

I arbetet med remissen har verket fått flera synpunkter om att jakttiden för lo bör flyttas från första mars till februaris början. Men Naturvårdsverket menar att nackdelarna är för många, bland annat att inventering försvåras om jakt och inventering pågår samtidigt. De vill därför behålla nuvarande jakttid på lodjur.

Åteljakt på björn

Då åteljakten infördes 2014 var huvudargumentet att få lugna skottillfällen vid åteln samt att bättre kunna selektera honor som följs av ungar från jaktbara björnar. En rapport från Skandinaviska björnprojektet visar dock att endast 0,6 procent av alla björnar fälls vid vakjakt vid åtel (licensjakt 2014-2019).

Men de förslår att Naturvårdsverket ska tillåta spårupptag av hund vid åtel. Rapporten visar också på ett positivt samband mellan antal åtlar och hur snabbt alla björnar fälls. Samtidigt som björnjakten effektiviserats har också antalet honor med ungar som skjutits, minskat från 12 procent 2009 till 3 procent, 2019.

Naturvårdsverket anser mot bakgrund av rapporten och remissutfallet, att det ska vara tillåtet att släppa hund vid åtel. Verket går också på länsstyrelsernas linje om fördelarna av användning av kamera vid åtel för att säkerställa att jakt och hundsläpp endast sker på lovliga djur. De menar dock inte att det ska vara ett krav.

Eftersom beslutet om årets licensjakt på björn är fattat med hänvisning till nuvarande regler, kommer man inte få jaga med hund från björnåtel i år.

Hundsläpp på björnåteln i höst?

– Det kommer inte att vara tillåtet att släppa hund vid åtel under årets licensjakt på björn, eftersom årets jaktbeslut grundar sig på nu gällande föreskrifter där det inte är tillåtet. De nya föreskrifterna omfattar ju mer än just den frågan. Till exempel hela regelpaketet om licensjakt på varg, där finns en tvingande bestämmelse att alla beslut ska vara klara senast 1 oktober. Det en intrikat synkronisering. Det gäller att hitta den minst dåliga tidpunkten i förhållande till jakttider och när länsstyrelser fattar beslut, säger Hanna Dittrich Söderman