"}}

Det är ett omfattande förslag som varit ute på remiss sedan 2019. Flera förslag har återremitterats men nu verkar Naturvårdsverket konkretiserat föreskrifterna för rovdjursförvaltningen och enligt Helena Busk som är projektledare för arbetet, så räknar Naturvårdsverket att de nya föreskrifterna för i alla fall björnjakten ska hinna börja gälla innan jaktstarten.

– Vår plan är att bli klara innan dess och jag tror vi hinner klart till sommaren. Men arbetet kan komma att försenas eftersom vi behöver invänta några förändringar i förordningen 2009:1263 om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn som ligger på regeringens bord. Förändringarna i förordning har inget med de konkreta jakttiderna eller jaktmetoderna att göra. Men inget är färdigt förrän generaldirektören sagt sitt, säger hon.

Hona med ungar

Naturvårdsverket föreslår att björnjägare som av misstag fäller en björnhona som har ungar inte gör sig skyldig till brott om ”hona skulle fällas i ett sammanhang där det inte varit möjligt att känna till att hon åtföljdes av ungar”.

Rent statistiskt är detta ovanligt och felskjutningarna minskar stadigt. 2019 tillhörde tre procent av de fällda djuren denna kategori, jämfört med tolv procent tio år tidigare.

Flexibla jakttider

Det har i flera år diskuterats om björnjakt och älgjakt ska samköras. I förslaget skriver Naturvårdsverket att det ska finnas en flexibilitet i jakttiden och att länsstyrelser ska kunna göra regionala avvägningar.

Vidare skriver Naturvårdsverket att det till skillnad från vargjakt och lojakt är lämpligt att jaga björn i samband med annan jakt som har liknande jaktmetoder.

Släppa på åtel

I en ny rapport från Skandinaviska björnprojektets framkommer uppgifter aktiva björnjägare framhållit i flera år. Forskarna menar att åteln främsta fördelar inte är att skapa skottmöjligheter för en åteljägare. I stället tjänar åteln som en bra utgångspunkt som spårstart för jakthunden, framför allt i kombination med en kameraanvändning.

Rapporten föreslår att Naturvårdsverket ändrar föreskrifterna och tillåter spårupptag vid åtlar. Forskarna i björnprojektet pekar på både ökad jaktlig effektivitet som följd men också att rätt djur fälls.

Effektiviteten kan enligt Naturvårdsverket inte vara skäl nog till förändrade regler men sammanvägt med minskad risk att honor med ungar fälls, gör att myndigheten anser att det framöver ska vara lov att släppa jakthund på åtel.

Som en följd uppmuntrar Naturvårdsverket användningen av viltkamera på åtlarna så det säkerställs att hundar släpps på rätt björnar.

Administrationen av åtlar ska också förenklas. Anmälningsplikten ska ligga kvar men besiktningsarbetet ska slopas. Den aktuella nationella föreskriften styr hur åteln ska placeras.

Avlyst jakt

Nuvarande regler kring avlysning av jakt och eventuella överskjutningar innebär en gråzon för jägaren. Naturvårdsverket vill därför ändra reglerna så att de blir tydligare och enklare att följa. Deras förslag är följande.

”Licensjakt inte får bedrivas senare än en timme efter att länsstyrelsen har avlyst jakten, eller efter den tidigare tidpunkt då det har blivit känt för jägaren att jakten är avlyst eller att samtliga tilldelade djur har fällts”

Vid överskjutningar i samband med avlyst jakt i dag är det svårt att ta reda på vilket djur som fällts i vilken ordning. Detta skapar enligt Naturvårdsverket en rättsosäkerhet. Den nya skrivningen minskar den rättsosäkerheten

Vad händer nu?

Enligt Helena Busk på Naturvårdsverket kommer arbetet fortgå med att ta del av alla synpunkter som har inhämtats i samband med remissen och ta fram en slutgiltig föreskrift för beslut.

– Det är inte ett löfte från Naturvårdsverket utan en remiss. Vi tittar på responsen från myndigheter och organisationer och kommer med ett slutligt förslag som genereldirektören beslutar om i sommar.