"}}

Nilfebermyggan kan sprida det potentiellt dödliga West Nile-viruset mellan djur och människor. 2018 konstaterades ett större utbrott med totalt 2.000 smittade nere på den europeiska kontinenten. Där dödade viruset, som kan orsaka virologisk hjärn- och hjärnhinneinflammation, 180 personer.

Längst norrut hittades viruset då i Tyskland, där ett antal hästar infekterades.

Sprids via fåglar

I första hand är det smittade fåglar som bidrar till smittspridningen. De ovanligt framfusiga nilfebermyggorna, som flyger i både sol och vind utan att låta sig bekommas, biter både djur och människor.

West Nile-viruset, som ger upphov till Nilfeber, har fått sitt namn efter det första diagnosticerade fallet som upptäcktes vid West Nile-district i Uganda.

Idag finns viruset i stora delar av världen, bland annat i södra och östra Europa. Norra Europa har länge varit förskonat, fram tills nu.

Orsakar Nilfeber

West Nile-viruset är ett så kallat flavivirus. Det sprids av nilfebermyggor som biter både fåglar och människor. Sjukdomen Nilfeber som viruset ger upphov till smittar endast undantagsvis mellan människor, genom blodtransfusion, organtransplantation samt vid graviditet och amning.

Ett stort antal fågelarter fungerar enligt Folkhälsomyndigheten som reservoar för sjukdomen. Bland dem är flera flyttfåglar.

Viruset kan inte bara överföras till människor. Även hästar har blivit smittade av Nilfeber där större utbrott konstaterats.

Liknar influensa

Inkubationstiden är 2–14 dygn. I cirka 80 procent av fallen får den smittade inga symptom alls. Majoriteten av de resterande 20 procenten får ofta milda influensaliknande symptom.

Feber, huvudvärk, muskelvärk, illamående, kräkningar – i vissa fall kombinerat med ett rödflammigt utslag och svullna lymfkörtlar kan förekomma.

Kan vara dödlig

Det är bara i mindre av en procent av fallen som sjukdomen får ett allvarligt förlopp, med hjärn- eller hjärnhinneinflammation. Av de som drabbas av allvarlig sjukdom avlider cirka 17 procent.

Främst är det äldre och personer med nedsatt immunförsvar som är riskzonen för att utveckla allvarlig sjukdom.

Finns inget vaccin

Det finns ingen specifik behandling mot Nilfeber. Allt vården kan göra är att försöka lindra de sjukas symptom.

Det finns heller inget vaccin mot West Nile-viruset. Det enda sättet att förebygga sjukdom är därför att skydda sig mot myggstick.

Nilfeber är en anmälningspliktig sjukdom, som rapporteras in till smittskyddet som viral meningoencefalit.

Väntas sprida sig

Merparten av dem som insjuknar i en lindrig form av Nilfeber blir friska inom en vecka. Troligen blir man immun efter genomgången infektion.

Anders Lindström, forskare och myggexpert på Statens veterinärmedicinska anstalt, har följt nilfebermyggans utbredning en längre tid. Han tror att arten snart kommer att hittas på fler ställen i Sverige, med tanke på det allt varmare klimatet.

– Det är ju rimligt att den kommer att spridas mer, men vi vet inte hur långt i dagsläget, säger Lindström till Göteborgsposten.