Utbrottet av salmonellan måste tas på absolut största allvar, menar forskaren Axel Sannö. Foto: Mikael Grennard

Nu varnar forskare för salmonellaspridningen

Veterinären, forskaren och jägaren Axel Sannö är djupt oroad över den variant av Salmonella som under höst och vinter dykt upp både i tamgrisbesättnigar och bland vildsvin, runt om i Sverige. Enligt Axel är smittan potentiellt livsfarlig jämfört med andra salmonellasmittor.– Jag hoppas verkligen att berörda myndigheter inte genomför förenklingen av försäljning av vildsvinskött från jägare till konsument. Det är i min mening helt galet att genomföra en sådan förändring i dagsläget, säger Axel Sannö.Annons

Vid rutinprovtagning inom det nationella Salmonellaprogrammet hittades i augusti förra året en positiv grisbesättning i Skåne. Detta sker någon eller några gånger per år och leder då till att besättningen stoppas från att leverera djur till andra besättningar eller slakt till dess att sanering genomförts.

Det som var ovanligt i detta fallet var att det rörde sig om den grisanpassade underarten Choleraesius. Denna salmonellatyp påvisades hos gris i Sverige senast 1979. Varianten ger i huvudsak inte tarmproblem och diarré, varken på grisar eller människor, utan allvarligare symptom så som blodförgiftning och hos tamgrisar och vildsvin ofta en snabb död.

Veterinär och forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, Axel Sannö arbetar med just grissjukdomar. Han är också en hängiven jägare och är mycket oroad.

– Salmonella, till skillnad mot Afrikansk svinpest, kan smitta ett stort antal djur och människor och på så sätt spridas av till exempel fåglar, råttor, räv och grävling men även av hjortdjur vilket skett vid enstaka tillfällen i Tyskland, säger Axel, med brydd min.

Dök först upp i Skåne

Efter att smittan i höstas konstaterades i en skånsk tamgrisbesättning så har insamlingen och provtagningen av döda vildsvin intensifierats. Analyser av döda vildsvin som hittas i naturen inkluderar nu inte bara Afrikansk Svinpest som rutin utan även Salmonella. Även vildsvin skjutna under jakt har provtagits till viss del.

Tyvärr har det visat sig att vildsvin på flera olika ställen i Skåne samt på flera skilda platser i Sörmland testats positiva. Ett tidigare uppmärksammat fall är Svenska Jägareförbundets hägn vid Öster Malma som drabbades. Samtliga djur dog eller fick avlivats. Folkhälsomyndigheten rapporterar att de under 2019 fick inrapporterat två fall med människor smittade av Salmonella Choleraesuis. Båda hade drabbats av blodförgiftning.

Utländskt foder bakom smittan?

Axel har en teori om att smittan kommit in via foder till Sverige.

– Med bakgrund i att det är så välspritt i vildsvinspopulationen redan. Den finns i Skåne, Sörmland och har även återfunnitis på andra platser som förmodligen inte har med vildsvins vandring att göra. Samtidigt som analyser av bakterierna som hittats både på tamgrisar och vildsvin talar för att smittan kommit hit ganska nyligen men det är omöjligt att säga exakt hur menar Axel.

– Det vi vet sedan tidigare är att Choleraesuis spridits mellan länder i Europa med fodermajs. Efter torkåret 2018 så köptes det förmodligen in en hel del utländskt foder till Sverige. Med det menar Axel att man även ska vara noga med varifrån man köper det foder man ger till vilda djur.

– Kanske kom smittan in med foder som använts till vildsvin. Det skulle också förklara varför det är så spritt inom landet och att bakteriestammarna som vi odlat fram är genetiskt mycket lika, säger Axel.

Vill inte ha förenklad hantering av vildsvin

Enligt Axel är situationen på många sätt mycket värre än om Afrikansk svinpest (ASF) hade dykt upp i landets vildsvinpopulation.

– ASF är en virussjukdom som bara drabbar svindjur (Suidae) och arbetet med att få fram ett vaccin mot denna sjukdom har kommit mycket långt. ASF är också helt ofarlig för människor och andra djur.

När det gäller Salmonella Choleraesuis är det helt annorlunda. Det är en bakterie som kan orsaka allvarlig sjukdom hos människor. Den kan bäras av och spridas av andra djur och den kan vara svår att upptäcka vid slakt av vildsvin även för ett tränat öga.

– Det är en helt ny situation vi hamnat i här under hösten och vintern med Salmonella Choleraesuis spritt i den svenska vildsvinspopulationen. Jag hoppas verkligen att berörda myndigheter tar till sig av detta och tänker om när det gäller försäljning av vildsvin direkt från jägare till konsument säger Axel Sannö.

– Det är i min mening helt galet att genomföra en sådan förändring i dagsläget, självklart behöver vi öka försäljningen av vildsvinskött till privatpersoner men det måste ske på ett säkert sätt. Folk ska inte behöva riskera att bli allvarligt sjuka eller dö bara för att de vill avnjuta prima ekologiskt viltkött till middag, säger Axel Sannö avslutningsvis.

Det finns över 2 600 olika varianter av Salmonella. En del av dessa är bättre anpassade till en viss art så som S. Choleraesuis –> gris, S Dublin –> nötkreatur och S. Thypi och Parathypi –> människa.

Dessa artspecifika Salmonella typer orsakar allvarlig och ofta dödlig sjukdom hos den art de är anpassade till. Choleraesuis orsakar allvarlig och ofta snabb död efter insjuknande hos både tamgris och vildsvin.

Vid utbrott i Danska tamgris-besättningar 2012-13 registrerades 20-30% dödlighet bland växande grisar i flera besättningar.

I Tyskland har fynden av Choleraesuis döda vildsvin ökat tiofalt de sista tio åren. Dels kan detta vara en effekt av tätare stammar men kan också bero på ökad provtagning och medvetenhet som en följd av förekomsten Afrikansk Svinpest bland vildsvin i östra Europa.

Cholearesuis kan även drabba och bäras av andra vilda djur så som kronvilt, räv och grävling.

Till skillnad mot andra salmonella typer som hittats frekvent hos Svenska vildsvin så kan Choleraesuis finnas cirkulerande i blodet och därmed även inne i muskler/stekar. Salmonella som vildsvinen endast härbärgerar i tonsillerna och/eller i tarmen kontaminerar endast ytan på slaktkroppen eller stekarna i samband med slakt.

För att avdöda bakterier som eventuellt kan förekomma i vildsvinskött krävs en inner temperatur minst 70° alternativt längre tillagningstid vid lägre temperatur (sk. Sous vide).