Gävle (JJ) Ordföranden i Oslättsfors älgskötselområde, Mikael Jonsson, får mothugg om älgjakten. – Jag vill inte heller ha några vargar, men i det här fallet handlar det om att det inte funnits några älgar att skjuta, säger jägaren Lasse Krüger.
Jaktjournalen berättade i fredags om Oslättsfors älgskötselområde där luften helt gick ur älgjakten efter att två jakthundar dödats av vargarna i Ryssjöreviret.
54 älgar, 24 procent av planen, förblev oskjutna.
– Folk vågade inte släppa sina hundar och då blev det ingen älgjakt, sa ordförande i älgskötselområdet, Mikael Jonsson, i Jaktjournalen.
Han är också jakt- och viltansvarig och ansvarig för nyttjanderätter vid skogsbolaget Stora Enso.
”Älgbrist”
Lasse Krüger jagar i Valbo norra, två-tre mil från platsen där hundarna dödades. Han har en helt annan uppfattning om varför älgtilldelningen inte blev skjuten.
– Jag har jagat varenda lördag och söndag med mina hundar, men det har inte funnits någon älg att skjuta. Jag vill inte heller ha några vargar, men i det här fallet handlar det om älgbrist, säger Lasse Krüger.
Han tycker att Stora Ensos avskjutningspolitik är felaktig.
– Den dagen det bara finns en älg kvar kommer bolaget att komma springande med en inventering av betesskador och kräva att vi ska skjuta mer älg. Skjuter man inte fullt i jaktlagen måste man kompensera året efter och skjuta ännu mer älg, säger Lasse Krüger.
Riskerar inte värdefulla hundar
Jonas Heimer, som fick sin hund dödad av vargarna i Ryssjöreviet, ger Lasse Krüger delvis rätt.
– Stora Enso kräver att vi ska skjuta väldigt mycket älg och jag är orolig för att älgarna som blev kvar i år kommer att föras över till nästa års tilldelning.
– Men visst slutade folk släppa sina hundar efter vargattackerna. Vi jagade också varje helg innan hundarna dödades. Jag fortsätter inte släppa värdefulla hundar när de riskerar att dödas, säger Jonas Heimer.
Han pekar också på att områdena norr om de vargdödade hundarna hade gott om älg.
– De flyttar naturligtvis på sig när de blir jagade av vargarna, säger Jonas Heimer.
”Inte trovärdigt”
Mikael Jonsson kommenterar saken i ett mejl till Jaktjournalen:
”Älgstammen skall vara i balans med tillgången på bete.
I detta område accepterar markägarna fyra procent årliga skador samt att 30 procent av tallarna har skador när de växer ur beteshöjd.
Att älgstammen i området skulle vara så låg att det inte längre är meningsfullt att jaga på grund av tillgången på älg när det skjutits två älgar per 1 000 hektar trots aggressiva vargar är inte trovärdigt. Det finns stora områden i Sverige med liknande avskjutning per 1 000 hektar.
Jag är övertygad om att jägarna förstår skadeproblematiken och accepterar avskjutningsnivåerna om man slipper känna olust inför att släppa sina hundar där det finns aggressiva vargar!”, skriver Mikael Jonsson.
Mikael Moilanen
mikael.moilanen@jaktjournalen.se
070 – 744 18 21
