Annons
Markägare nobbas upplösning av Skråckarbergets VVO
Förvaltningsrätten i Karlstad har i en dom beslutat att Skråckarbergets viltvårdsområde inte ska upplösas - trots krav från fastighetsägare som äger cirka 35 procent av marken.- Jag trodde inte domen skulle bli så. Men den stärker viltvårdsområdena som konstruktion, säger Gunnar Glöersen, jaktvårdskonsulent vid Jägareförbundet i Värmland.
"}}
Glöersen har följt processen i Skråckarbergets VVO och menar frågan om upplösande av föreningen till stor del handlar om delade meningar kring hur många älgar som ska skjutas.
Glöersen uppger att de fastighetsägare som vill att området ska upplösas äger omkring 35 procent av marken.
Länsstyrelsen avslog deras ansökan om upplösning och då överklagade elva markägare till Förvaltningsrätten i Karlstad.
Annons
Domen
Rätten avslår överklagandena och skriver i domen:
”Lagen om viltvårdsområden föreskriver inte någon skyldighet för länsstyrelsen att besluta om upplösning om fler än en femtedel av fastighetsägarna eller de fastighetsägare som äger mer än en femtedel av viltvårdsområdets areal, på en föreningsstämma uttalar sig för en upplösning. Länsstyrelsen har i sådana fall att göra en avvägning av de skäl som talar för och emot en ett upphörande. Det aktuella viltvårdsområdet har funnits och synes ha fungerat väl under många år. En övervägande del av fastighetsägarna synes vara för en samverkan. Med beaktande härav och till syftet med viltvårdsområden anser förvaltningsrätten att de skäl de olika klagandena framfört för ett upphörande inte är tillräckliga för att viltvårdsområdet ska upphöra och föreningen upplösas. Således har länsstyrelsen haft fog för sitt beslut och överklagandena ska därmed avslås.”
För Gunnar Glöersen på Jägareförbundet är domen oväntad.
– Jag hade inte räknat med att man skulle gå på den här linjen. Det började egentligen i län i norra Sverige där man hade motsvarande fall, där Sveaskog ville bryta sig ur viltvårdsområden. Därefter har flera länsstyrelser gått på samma linje: Man måste ha tydliga skäl till varför man vill upplösa fungerande viltvårdsområden, säger Glöersen.
Inte prövat i högre instans
Han konstaterar att det inte räcker med att fastighetsägarna, som äger mer än en femtedel av ett vilvårdsområde, vill upplösa föreningen.
– Egentligen betyder det att viltvårdsområdet måste misskötas på något sätt för att för att det ska kunna upplösas. Det här stärker viltvårdsområdena, säger Gunnar Glöersen.
Nu återstår att se vad som händer i den här typen av ärenden om högre instanser väljer att pröva något fall.
