Hudförändringarna tyder på att tjurarna av någon anledning får en kraftig och kronisk klåda. Foto: Erik Ågren/SVA Klicka på bilden för högupplöst version.Under oktober månad har ett hundratal rapporter inkommit från Götaland och Svealand, men inga fall har rapporterats från Norrland. SVA har fått prover från nästan 40 fall av hudsår. I vissa fall har även hela älgkroppar skickats in för undersökning. Hudproverna har gett relativt likartade fynd i form av måttlig till kraftig varig hudinflammation och riklig växt av bakterier, framförallt stafylokocker och varbildande trueperella-bakterier. I flera fall förekommer även älgens skabbdjur, Chorioptes, liksom fluglarvsangrepp. Hudbitarna och älgkropparna som skickats in har även haft rikliga mängder hjortlusflugor. Från fältet har många jägare varit oroliga för köttets tjänlighet hos älgar med hudsår. Det finns i dagsläget inga tecken som tyder på att det skulle röra sig om en sjukdom som smittar till människa eller våra husdjur. Älgar som är hårt angripna är dock inte sällan i dålig kondition och är av den anledningen inte tjänliga som människoföda. Har man avlivat en älg och är osäker på dess tjänlighet som föda bör man kontakta en veterinär som besiktigar älgen, och som därmed kan avgöra om den drabbade älgen klassas som tjänlig eller otjänlig. Kassering av älg kräver intyg. I vissa län finns från länsstyrelsen utsedda personer som får besiktiga i fält och skriva kassationsintyg.