Annons
LEDARE: Minoriteten får bestämma om vargstammen - Jaktjournalen
Senaste nytt:
Annons
1 år sedan Anders Ljung ledare
I den svenska vargpolitiken är det nu som en liten minoritet i riksdagen vill ha det. ”Expertis”, forskare och ansvariga myndigheter får bestämma om licensjakten på varg, konstaterar Anders Ljung, chefredaktör på Jaktjournalen.
LEDARE: Minoriteten får bestämma om vargstammen
”Det är ingen bra lösning för alla som berörs av vargproblemen”

Matematik är ett verktyg för att lösa problem och de flesta problem går att lösa med en matematisk formel. Tyvärr går det inte att säga så om den märkliga matematiken när det gäller länsstyrelsernas beslut att det bara ska få fällas 33 vargar under licensjakten i januari. Den licenskvoten ökar problemen i vargområden och spär på konflikten om den växande vargstammen.

Denna ledare är publicerad i Jaktjournalen nummer 12 2021.

Licenskvoten på 33 vargar är uträknad för att även göra det möjligt att ha skyddsjakt på cirka 20 vargar. Då blir prognosen att vargstammen i Sverige ska landa på cirka 400 vargar under 2022. Därmed är risken att vargstammen ska rasa under 300 vargar 12,8 procent, enligt Maria Falkevik på länsstyrelsen i Värmland.

Ribban höjd till 400 vargar

Att Sverige ska ha minst 300 vargar som gynnsam bevarandestatus är något som Naturvårdsverket anmält till EU med regeringens välsignelse. Och nu ligger alltså ribban på 400. Det märkliga är att det här inte alls är vad majoriteten i riksdagen ser som rimligt. En stor majoritet vill hålla fast att vargstammen snarare ska minskas för att komma ned på nivån 170-270 vargar, vilket riksdagen beslutade om 2013 som referensvärde.

Så här tycker riksdagspartierna

En enkät som Jägareförbundet gjorde i september med riksdagspartierna visar följande:

• Centerpartiet vill inte ha mer än 170 vargar i det mellansvenska förvaltningsområdet.

• Miljöpartiet vägrar svara om vargstammens storlek.

• Kristdemokraterna anger 170 vargar för hela den svenska vargstammen.

• Socialdemokraterna svarar att partiet har ett kongressbeslut om ett referensvärde på 200 vargar.

Vill låta forskare bestämma

• Liberalerna gör som Miljöpartiet och vägrar svara. Enligt Liberalerna är det inte riksdagen som ska ange antalet vargar. ”Det är en fråga för expertis och forskare”, tycker Liberalerna.

• Vänsterpartiet vill ha referensvärdet på uppåt 270 vargar ”som ett golv, inte ett tak”. ”Referensvärdet ska fastställas på vetenskaplig grund av ansvarig myndighet för att säkerställa artens gynnsamma bevarandestatus. Nivån ska inte vara föremål för politisk bedömning” svarar Vänsterpartiet.

• Moderaterna vill ha ner vargstammen till 170 individer.

• Även Sverigedemokraterna anser att vargstammen ska minskas ”ner till mitten av intervallet 170-270 vargar”.

Minoriteten får bestämma

Summa summarum för den svenska vargpolitiken är alltså att det just nu är som en liten minoritet i riksdagen vill ha det.  ”Expertis”, forskare och ansvariga myndigheter får bestämma.

Det är ingen bra lösning för alla som berörs av vargproblemen. Dessutom slår det hårt mot tilltron till det demokratiska systemet att låta myndighetspersoner ratta vargförvaltningen. Det löser upp samhällskontraktet och kommer att få ännu fler att känna att de inte kan lita på att samhället gör sitt som problemlösare. Då är det bara att räkna med ökad konflikt med allt vad det innebär.

Symbolisk bild på Karl Hedin

Lagom till starten för älgjakten i södra Sverige kom för övrigt en av de mest symboliska bilderna på länge när det gäller den svenska vargfrågan. Karl Hedin klev ut från polishuset i Borlänge med sina återlämnade jaktvapen för att äntligen kunna ge sig ut på älgjakt, cirka tre år efter att han häktades misstänkt för illegal vargjakt.

Många ser Karl Hedin som ett offer för aktivistiska myndighetspersoner som har en egen agenda. Där går det en röd tråd med aktivism från Projekt varg, som startades på 1970-talet för att återintroducera vargarna i Sverige, fram till beslutet om licensjakt på varg i januari 2022.

Tack för mig

Livet har sina turer och jag drar mig tillbaka som chefredaktör. Det innebär att det här är min sista ledartext för Jaktjournalen.

Kalle Stolt, som skrivit för tidningen i cirka tio år och bland annat gör Viltvårdssidorna, axlar rollen som ny chefredaktör. Han har stor jaktlig kompetens och ett jaktligt driv som kommer väl till pass för att göra Sveriges bästa jakttidning. Jag önskar Kalle all lycka med det jobbet.

Tack för den här tiden! Förhoppningsvis ses eller hörs vi i någon jaktmark, eller i något annat jaktsammanhang.

FLER ARTIKLAR PÅ SAMMA ÄMNE

    SENASTE NYTT

      VAPENTEST

        RECEPT

          FLER NYHETER

            Missa inga nyheter!

            Prenumerera på vårt nyhetsbrev
            Få koll på alla nyheter – aktivera notiser i din webbläsare
            Jag vill testa!