Ledare: ”Barnen ska utbildas”

Med en liten skylt varnar SVT för att deras jaktserie Jaktliv är olämplig för barn. Det är den inte alls.

"}}

Denna ledare publicerades i Jaktjournalen nummer 5 2019.

Möjligtvis är serien olämplig för den som tror att kött växer i butiken och att man når biologisk mångfald genom att inte jaga, men den vanföreställningen är nog vanligare bland vuxna än barn.

Public service ska utbilda

Som pappa till två småtjejer har jag ansvaret att utbilda dem. Jag måste socialisera dem så att de blir omtyckta och får kompisar och jag måste stärka dem så att de inte blir trampade på.
Jag behandlar inte mina döttrar som sköra prydnadsföremål och det är klart att de varit med på både jakt och hemslakt.

Ingen av dem har ännu avfyrat en bössa. De tycker det är för läskigt och jag tvingar inte barnen till annat än ett gott uppförande.

De har olika sätt, töserna, där den ena står i slaktboden och teatraliskt ojar sig med ett leende medan jag har fullt upp med att få den andra att sluta pilla i djurets alla kroppsöppningar.

Men båda är nyfikna och att döda nyfikenheten är en hemsk synd.

De får gärna bli veganer

Jag har inga krav eller ens önskemål om att de ska börja jaga eller ha djur. Om de en vacker dag vill bli veganer så är det helt upp till dem. Men det är mitt ansvar som vuxen att visa hur världen ser ut: vacker och ful, god som ond och genom liv och död. Först då kan de ta rationella beslut.

Public service har samma ansvar och SVT ska naturligtvis ta bort den där varningstexten.

Istället borde program som till exempel Jaktliv vara obligatoriskt studiematerial vid alla svenska skolor – i synnerhet i storstadsområden där kopplingen till naturen är svårare att få till.

Kan de inte se det i verkligheten är det bättre att de ser det på teve än inte alls.

Min generation är full av människor utan någon som helst koppling till skogs- eller djurliv, jag tänker inte gnälla på det. Men om mina barn envisas med att ha full inblick i c-kändisars privatliv så ska de också känna till hur rådjuret såg ut innan det hamnade på tallriken.

Ansvar och rättigheter

Mina döttrar har rättigheter.
En av dessa rättigheter är att jag ska visa det som händer i världen och förklara det så ingående jag bara kan.

Mina barn har också ansvar.

Ett av dessa ansvar är att bearbeta information och ta beslut som är bäst för dem, för deras nära och för samhället i stort.

Nog borde man kunna kräva samma rättigheter från public service.

För att inte tala om ansvaret hos vuxna tittare.